Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Annonsören är nedladdningens stora vinnare"

Publicerad: 19 November 2008, 11:57
Uppdaterad: 6 December 2015, 16:30


Det var vid millennieskiftet som den illegala nedladdningen - genom program som Napster och Kazaa - gjorde nöjesindustrins produkter till var mans egendom. De amerikanska skivbolagsdirektörerna mumlade unisont, kliade sig lite nervöst på hakan innan de stack huvudet under armen i förhoppning om att det otäcka skulle försvinna.

Det fungerade inte.

Skivförsäljningen i Sverige drog in 1,9 miljarder kronor vid millennieskiftet men bara 800 miljoner förra året. En annan effekt av den illegala fildelningen är att konsumenterna inte längre vill ha sin musik och film levererad på plastskiva. De har vant sig vid att ha den lagrad i form av elektroner på en hårddisk.

Det är därför lätt att förstå de snudd på messianska tongångar som omgärdade den reklamfinansierade webb-tv-plattformen Joost förra året. Här var svärdet som skulle klyva den gordiska knut av problem som film- och musikindustrin brottades med.

Film och musik - som tidigare var en produkt, klappad och klar, levererad i ett fodral med cellofanplast - var en angelägenhet bara mellan skivbolagen, artisterna och konsumenterna. Nu blev den i högsta grad också en angelägenhet för annonsörerna.

Istället för att som tidigare betala tresiffriga miljonbelopp i dollar för att få Madonna som reklamansikte kunde man associera sitt varumärke med samma artist genom vanlig annonsering. Tunga Hollywoodbolag som Viacom och Paramount skrev avtal och mediebyrån Carat blev yr av lycka och köpte allt utrymme under en veckas tid. Därefter blev det tyst. Joosts svenske grundare, Niklas Zennström, bröt tystnaden tillfälligt för att anklaga svenska tv-kanaler för feghet som inte vågade satsa på internet. Bara TV4 och SVT hade lagt ut material på Joost och det var material som redan låg tillgängligt på deras egna webbar. De amerikanska rättigheterna var villkorade att bara visas i USA, vilket gjorde utbudet på andra marknader magert och användarantalet likaså.

Joosts storslagna planer på världslansering krympte till att omfatta enbart USA.

Teknik och ambitioner sprang i det här fallet före sin samtid.Men nu surrar det av förväntan i den digitala snårskogen igen. Samma förhoppningsbörda som en gång las på Joost får nu streamingtjänsten för musik, Spotify, bära. På sajten kan användaren bygga sina egna låtlistor och dela dem med vänner. Musiken strömmar direkt ur datorn, så vem behöver sin gamla cd-spelare? Reklamen består fortfarande av vanliga radiospottar men det pratas redan om integrerade samarbeten med skivbolag och artister, och då tror jag att Spotify, kommersiellt, kan bli riktigt stort.

Och misslyckas Spotify kommer någon utmanare att fullborda den revolution som påbörjats. För där cd-skivan representerar en uråldrig form av engångsintäkt kan skivbolagen på nätet sälja sin musik till annonsörerna varje dag, år ut och år in. Men för att Spotify verkligen ska kunna uppfylla förväntningar från annonsörer och konsumenter måste tjänsten ut också i mobilen. Det är där framtidens slag står.

Henrik Widell

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.