Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Analys

Agnes Stenbom: ”Nyhetsmedierna har viktiga målgrupper att vinna genom AI”

Publicerad: 23 november 2021, 06:28

AI-teknologi kan vara ett av flera viktiga verktyg för att lyckas engagera yngre mediekonsumenter, skriver ai-specialisten Agnes Stenbom.

Foto: Getty Images

Artificiell intelligens kan vara en stor källa till framgång bland yngre målgrupper inom journalistiken, skriver specialisten Agnes Stenbom – och detta är på många sätt en affärsfråga, där medieföretag redan nu behöver investera.


Ämnen i artikeln:

Tema: Framtidens mediekonsumenterMargaux DietzAIYoutubeTiktokSnapchatDigitala temaveckor

Resumé skrev i förra veckan om hur influencern Margaux Dietz intervjuat det moderata finansregionrådet Irene Svenonius om den pågående barnmorskekrisen, när många journalistiska aktörer uppger sig ha fått nej på samma förfrågan. Som svar på kritiken skrev Dietz enligt Resume att ”traditionella medier är en viktig grundbult, men många konsumerar media på ett annat sätt idag.” Uttalandet ska ha kommit via PR-rådgivaren Sara Persson, som tidigare varit pressansvarig hos just Svenonius. 

Denna viktiga grundbult som ”traditionella medier” utgör är lätt att konceptuellt klä i termer som får den att låta förlegad, inte minst i förhållande till nyare aktörer på den globala informationsmarknaden. Vi närmar oss här en ideologisk fråga, där det som vanligt med sådana inte finns ett rätt eller fel svar. Vad som däremot finns är uppfattningar om samtiden och framtiden, och vad som vore önskvärt att sträva efter.

Dietz har inte fel i sak. I årets upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet” lär vi oss bland annat följande om ungas medievanor:

Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om Infogram är blockerad under “Visa våra partners”.

Tre aktörer sticker ut lite extra i de unga gruppernas sammantagna mediediet: amerikanska Youtube (som ägs av Alphabet, som även äger Google) och Snapchat (som ägs av Snap Inc), samt kinesiska Tiktok (som ägs av Bytedance, vars andra dotterbolag delvis ägs av den kinesiska staten). Gemensamt har dessa bolag och deras ägare omfattande investeringar och satsningar inom artificiell intelligens (AI). 

I medierna skrivs oftast om nedsidorna av techföretagens bruk av AI. Det är inte obefogat. Youtube har på senare år stått i centrum för en bred samhällelig debatt om AI-amplifiering av hat, hot och osanningar på sociala medier. Snapchat och den bredare utvecklingen inom så kallade skönhetsfilter (vilka ofta bygger på AI-teknologi inom ansiktsigenkänning) har lett till befogad oro kring kroppsideal och utseendenormer bland unga. TikToks ”psykografiska” rekommendationsalgoritm har beskrivits som beroendeframkallande. 

Dess samhälleliga effekter till trots så är tekniken bakom dessa tjänster i sig varken ond eller god. Precis som andra verktyg kan vi använda AI för att uppnå olika typer av mål.

AI-teknologi kan vara ett av flera viktiga verktyg 

Inom journalistiken kan AI vara en stor källa till framgång bland yngre målgrupper. Vi skulle till exempel kunna använda AI för att sammanfatta stora informationsmängder, syntetiskt läsa upp texter, eller ge synonymer till ord som kan uppfattas svårbegripliga. Det finns mängder av möjliga tilltag genom vilka journalistiken kan göra ett ännu bättre jobb för att tilltala yngre generationer och skapa medievanor som sträcker sig över tid. 

Men vad har dessa tekniska möjligheter att göra med Margaux Dietz uttalande om att många konsumerar media på ett annat sätt i dag? 

Att endast 1 procent av 2010-talisterna dagligen läser en digital dagstidning är inte vad jag ser som den stora utmaningen. Barn under 11 år har sällan varit stora nyhetskonsumenter. Det som däremot oroar mig är retoriska grepp för att gradvis likställa nyhetsmedier och sociala medier, och vad detta får för påverkan på framtida medievanor hos dagens unga. 

Dagens unga mediekonsumenter har inte analoga erfarenheter i ryggen. De föddes in i en digital värld där informationsflöden är i det närmaste obegränsade. Nyhetsmedierna har (i samklang med till exempel utbildning inom medie och informationskunskap) ett viktigt uppdrag framför sig i att kommunicera hur journalistiskt innehåll är annorlunda från det de scrollar sig igenom på amerikanska och kinesiska appar dagligen. 

Ett minst lika viktigt uppdrag vilar i att skapa innehåll som når och engagerar yngre mediekonsumenter. AI-teknologi kan vara ett av flera viktiga verktyg för att klara detta. 

Detta är på många sätt en affärsfråga, där medieföretag redan nu behöver investera i sin framtida målgrupp. Men i grunden vilar en ödesfråga kring den demokratiska funktion den tredje statsmakten upprätthåller.  

Framtidens mediekonsumenter: Här är alla artiklar från temaveckan

Hur hantera Tiktok-generationen? Dags för Dagens Medias temavecka om framtidens mediekonsumenter

Superuppkopplade, mer medvetna och olyckliga – därför når du inte ut till generation Z
Mediejättarnas strategier för att nå de unga – så satsar de på sociala medier

Agnes Stenbom: ”Nyhetsmedierna har viktiga målgrupper att vinna genom AI”

Det kan du lära av långkörarna KP, Lilla Aktuellt och SvD Juniors arbetssätt

Spelvärlden en biljett till en yngre publik

Ungdomarna själva: Här är medierna vi föredrar

Så ser barn och ungas mediekonsumtion ut – 95 procent använder sociala medier

Innehåll för barn kan stävja churn – men är inget för de kommersiella linjär-kanalerna

SVT:s Jan Helin: ”En uppenbar utmaning att vara relevanta för yngre”

Marie Nilsson: ”Spenderarbyxorna har gjort barnhushållen högintressanta”

Så når du unga – här är annonsörernas strategier

Internationella case: Så gör De Telegraaf och Supernytt succé bland unga
Sociala medier-experterna: Så når du som mediehus kidsen – och så ska du inte göra 

Agnes Stenbom

Responsible data & AI specialist på Schibsted och industridoktorand på Kungliga Tekniska Högskolan

agnes.stenbom@schibsted.com

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev