Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Mediebyråer

Nollmoms, ansvarsfrågan och talang – frågorna branschorganisationerna prioriterar i höst

Publicerad: 23 juni 2022, 10:00

Johan Taubert (TU), Kerstin Neld (Sveriges Tidskrifter) + Kenneth Danielsson (IAB), Hanna Riberdahl (Sveriges Annonsörer) och Lena Regeheim (Sveriges Mediebyråer).

Foto: Jonas Hellsén + Anette Persson + Pressbild + Janne Næss + Pressbild

Branschorganisationerna arbetar intensivt för att driva sina medlemmars intressen. Så vilka frågor kommer att bli viktiga under hösten och hur ser arbetet ut? TU, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Annonsörer, IAB och Sveriges Mediebyråer berättar.


Ämnen i artikeln:

TUSveriges TidskrifterSveriges AnnonsörerIABSveriges MediebyråerToppnyheter förmiddag

Efter två år av pandemi var det många som hoppades att 2022 skulle bli mindre utmanande för mediebranschen. Men så här ett halvår in går att konstatera att året till stor del här präglats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket i hög grad har påverkat världsekonomin och fått inflationen att skjuta i höjden – och det samtidigt som räntorna nu höjs. I veckan meddelade också Konjunkturinstitutet att bedömningen är att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur.

Det faktum att priset har stigit på insatsvarorna, i form av råvaror och energipriser, har också gjort att medierna har fått vänja sig vid de höjda papperspriserna. Och som om det inte vore nog så har det strejkats på pappersbruket UPM i Finland.

LÄS OCKSÅ: Sveriges Tidskrifter: ”Medlemmarna får vänja sig vid högre papperskostnader”

Kerstin Neld, vd på Sveriges Tidskrifter, lyfter just utmaningarna på pappersmarknaden som en av de saker som branschorganisationen kommer att arbeta med i höst. Men det finns flera frågor som är avgörande för tidskriftsbranschen framåt, säger hon:

– Utgivarrätten i upphovsrättsdirektivet, postutredningen, fortsatta utvecklingen på pappersmarknaden och så vidare. Men tvingas jag välja en fråga så är det att följa upp den kommande medieutredningen, inklusive finansdepartementets beredning av nollmomsfrågan, som båda presenteras den 27 juni. 

På Sveriges Tidskrifter ser man allvarligt på om, som Kerstin Neld uttrycker det, statens mediestödssystem snedvrider konkurrensen i mediebranschen. 

– Det är mycket viktigt att momsen på tidningar och tidskrifter förblir lika. Gärna ett indirekt stöd till branschen via nollmoms, men då ska det gälla för både dagstidningar och tidskrifter, annars snedvrids konkurrensen totalt. Gränsen mellan dagstidningar och tidskrifter suddas ut i det moderna medielandskapet och då kan man inte ha olika momssatser.

När det gäller mediestödet har Sveriges Tidskrifter begärt en översyn av hur ett allmänt nyhetsmedium ska definieras på den moderna mediemarknaden.

– Definitionen ska inkludera djup i bevakningen. Då kan den nyhetsjournalistik inom olika samhällsnischer som vår bransch publicerar, också få del av stödet. Utredarens förväntas föreslå att stödet styrs mot regionala medier. Tidskrifter är nationella, därför behövs ett undantag som inkluderar vår samhällsjournalistik, säger hon och fortsätter:

– Alla politiska signaler vi har fått under de senaste åren från både rödgröna regeringspartier och oppositionen har varit att man vill värna den samhällsangelägna nyhetsjournalistiken som görs av tidskrifter. Det är dags att visa det i handling.

LÄS OCKSÅ: Mediestödets fokus på lokaljournalistik oroar tidskrifterna: ”Vi tycker att det är feltänkt”

 

Dagspressens villkor på TU:s dagordning

För Tidningsutgivarna står alltid dagspressens villkor överst på dagordningen, berättar vd:n Johan Taubert, och ur ett politiskt perspektiv kommer två frågor att bli särskilt viktiga under hösten:

– Dels vad som beslutas om det framtida mediestödet utifrån Mats Svegfors utredning och finansdepartementets dito om nollmoms, dels det kommande arbetet med ett nytt sändningstillstånd för public service.

I propositionen inför de nuvarande sändningstillstånden slog regeringen fast hur viktigt det är för lokala nyhetsmedier att public service har tydligt fokus på ljud respektive rörlig bild i nyhetsförmedlingen – men det följde inte med till dagens sändningstillstånd, konstaterar Johan Taubert.

LÄS OCKSÅ: TU: ”Distributionen av public service behöver avgränsas och definieras”

– Det måste ändras till nästa period, som ju sträcker sig flera år in på 2030-talet. Med ett modernt mediestöd, inklusive nollmoms, och ett sändningstillstånd som inte snedvrider marknaden, har dagspressen förutsättningar att även fortsatt upprätthålla nyhetsförmedling och opinionsbildning över hela landet.

Under Mats Svegfors och finansdepartementets utredningsarbete har Tidningsutgivarna varit mycket aktiva – inte minst vad gäller att påvisa nollmomsens alla fördelar, säger Johan Taubert. Ett arbete som fortsätter under hösten.

– Och samma sak gäller direktiven för den kommande utredningen om de nya sändningstillstånden. Vi använder alla de kanaler vi har i form av direktkontakter, möten och opinionsinsatser. Det kommer att märkas i höst, så mycket kan jag säga utan att avslöja för mycket.

LÄS OCKSÅ: Finansdepartementet uppges säga nej till nollmoms

 

Klimat i fokus för annonsörer och mediebyråer

Så här halvvägs in i 2022 kommer branschorganisationen Sveriges Annonsörer att fortsätta prioritera de frågor som de bedömer är viktigast för dess medlemmar, vilket också är fokus för deras initiativ. Ett av dem är ”Effektinitiativet”, ett annat är ”Cross Media Measurement” och ett tredje är transparensfrågan.

– Vi har också precis, tillsammans med våra branschkollegor Komm, IAB och Sveriges Mediebyråer startat i gång vårt ”Hållbarhetsinitiativ ”där vi fokuserar på hur vi i branschen kan gå från att idag vara en del av problemet till att bli en del av lösningen när det gäller klimatet men också kring social hållbarhet, säger vd Hanna Riberdahl.

De nämnda frågorna kommer att drivas som branschinitiativ med kommittéer och arbetsgrupper, lite olika beroende på sakfrågan.

– I alla dessa frågor samverkar vi med andra delar av branschen men alltid med fokus på marknadsförarnas/köparnas perspektiv. Arbetsgrupperna jobbar operativt med frågorna och kommittéerna prioriterar och beslutar utifrån arbetsgruppernas förslag.

LÄS OCKSÅ: Annonsinitiativet ska öka transparensen – här är utmaningarna branschen måste enas om

På IAB, som samlar bolag verksamma inom digital marknadsföring, konstaterar vd:n Kenneth Danielsson att ansvarsfrågan samt att arbeta för en fungerande annonsmodell fortsätter att ligga högst upp på deras agenda.

– Vår bransch står inför stora förändringar med fler legaliseringar, tekniska förändringar och fortsatta utmaningar runt miljö, klimat och social hållbarhet. Förtroendet för kommunikationsbranschen är på en extremt låg nivå och vi måste som bransch ta ett större ansvar över hela värdekedjan för att återfå förtroendet. Just ansvarsfrågan är en av de viktigaste ingredienserna som vi måste få alla att prata om. Ansvar för miljön, för klimatet, för den sociala hållbarheten, och för konsumenten och för vår demokratiska framtid. 

För att lyckas driva de här frågorna konkret samarbetar IAB aktivt med andra branschorganisationer inom en rad områden. För IAB Sveriges del handlar arbetet mycket om att fortsätta ena, utbilda och påverka alla delar i det digitala ekosystemet, säger Kenneth Danielsson.

 – Det gör vi genom vårt arbete med våra certifieringar Gold Standard för publicister, mediebyråer, techleverantörer och influencer marketing-nätverk, genom våra utbildningar inom IAB Academy och genom våra 13 olika taskforce-grupper, säger han och fortsätter:

– IAB Sverige fortsätter även arbetet för att sträva efter ett öppet, tryggt och hållbart internet där en fungerande annonsmodell möjliggör kvalitativ och trovärdig information, reklam och journalistik för den svenska internetanvändaren.

LÄS OCKSÅ: Kenneth Danielsson: ”Vi måste prata om branschens eget ansvar”

Även Lena Regheim på Sveriges Mediebyråer, framhåller samarbetet mellan organisationerna som viktigt i arbetet för att driva branschens just nu största frågor.

– Initiativet mellan Sveriges Annonsörer, IAB, Komm och Sveriges Mediebyråer kring klimat och miljö som vi har startat under våren samt kompetensförsörjning.

Målet med det branschgemensamma initiativet är att öka kunskapen och därmed förståelsen för branschen ska kunna bidra till att bli en del av lösningen och agera utifrån det, säger hon.

– Kompetensförsörjning är en utmaning för hela vår bransch och arbetet kring den frågan kommer vi starta under hösten. Hur kan vår bransch locka unga talanger och hur får vi dom att stanna och utvecklas med oss? Startskottet blir på Stockholm Media Week under vecka 37.

LÄS OCKSÅ: De dömer i Stockholm Media Award 2022

Linnéa Kihlström

Chefredaktör och ansvarig utgivare

linnea.kihlstrom@dagensmedia.se

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev