Den nya radiokartan

När Mediebyråbarometern presenterade medieinvesteringarna för helåret 2017 blev radion den stora vinnaren. Trots att majoriteten av mediekategorierna stod för en positiv tillväxt var det radion som ökade allra mest. Kategorins ökning med 25,6 procent motsvarar över 98 miljoner kronor för radions medieinvesteringar. Samma positiva trend uppvisades i IRM:s årsrapport över helåret 2017. Medie­köpen i radio ökade med tvåsiffriga tal under förra året jämfört med 2016.

– Radio är en intressant kategori just nu. Kategorin har utvecklats fint under de senaste åren och har nu med de nya tillstånden en spännande tid framför sig, kommenterade Madeleine Thor, vd på IRM.

Samtidigt som en allt större del av medie­kakan tillfaller radion så väntar i augusti i år en helt ny radiomarknad med helt nya förutsättningar, när den kommersiella radiokartan nu ritas om ordentligt. Den 31 juli löper alla nu gällande tillstånd att sända kommersiell lokalradio ut, och dagen därpå ser det nya radiolandskapet dagens ljus.

Anledningen är egentligen inte fullt så komplicerad. De kommersiella aktörerna gjorde sitt inträde i svenskarnas radioapparater 1993. Sedan dess har inga större förändringar skett, och grunden med över ett hundratal regionala tillstånd har stått sig.

Fram tills nu.

Den kommande omregleringen betyder att modellen med totalt 103 tillstånd för 52 områden nu försvinner. I stället kommer den analoga kommersiella radiomarknaden att bestå av två delar. Den ena delen omfattar 35 regionala tillstånd i 21 områden över hela Sverige. Men den stora nyheten är den andra delen, där de regionala tillstånden nu för första gången kommer att kompletteras med tre nationella tillstånd som var för sig ska nå ut till över 80 procent av Sveriges befolkning.

Det är Post- och telestyrelsen (PTS) som fick i uppdrag av regeringen att ta fram en ny frekvensplanering, med målsättningen att främja konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ge förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Den nya frekvensplaneringen syftade bland annat till att ge möjligheten till sändningsområden med så stor täckning som möjligt. Ändringar i radio- och tv-lagen har senare också gett Myndigheten för press, radio och tv möjligheten att meddela nyheten om nationella tillstånd.

– Egentligen är det en utvecklingsfråga, med målet att hitta nya möjligheter för den kommersiella radion. Det har funnits en efterfrågan på nationella tillstånd och vi tycker att den nya frekvensplaneringen och möjligheterna att sända kommersiell radio nationellt ger nya möjligheter för radion att utvecklas, säger Kerstin Morast, jurist på Myndigheten för press, radio och tv.

Konkurrens och mångfald är två ord som genomsyrat myndighetens arbete kring radions omreglering, och tanken är helt enkelt att den nya lagstiftningen bland annat ska innebära att program­företagen ges bättre förutsättningar för att sända analog radio.

Johan Lindström, som driver sajten Radionytt, menar att den stora skillnaden handlar om att utbudet nu blir tydligare för både lyssnare och annonsörer. Samtidigt tror han att det dröjer innan bolagen kan tjäna stora pengar på förändringen.

– Tyvärr kommer det inte att betyda särskilt mycket ekonomiskt för radiobolagen, åtminstone inte så länge radion säljer så lite reklam som nu. Bolagen betalar tillsammans 916 miljoner kronor för tre nationella tillstånd och 390 miljoner kronor för de regionala tillstånden. Om man räknar om det till en årlig kostnad, motsvarar det 17 procent av reklaminkomsterna förra året. Men det finns stor tillväxtpotential för den kommersiella radion, säger Johan Lindström.

Nyheten om den nya radiokartan har tidigare fått de kommersiella aktörernas åsikter att gå isär.

Bauer Media har tillsammans med samarbetspartnern NRJ under en lång tid haft en majoritet av de regionala tillstånden. Innan de tre nya nationella tillstånden hade fördelats uttryckte Staffan Rosel­l, vd på Bauer Media, sitt missnöje med den nya modellen.

– Jag tycker att det är väldigt ovanligt. Vi har varit med och byggt upp kommersiell radio under mer än 20 år, och nu är det som att mattan dras undan. Nu har vi ingenting och det är bara för oss att hoppas på att vi får ett tillstånd. Det har jag aldrig hört talas om i ett annat land. Det är en katastrof för bolagen, sade han till Dagens Media, och konstaterade samtidigt att det nu bara handlade om att ”spela med reglerna”.

Drygt en månad senare, i slutet av oktober 2017, stod det klart att Bauer Media vunnit ett av de tre nationella tillstånden. Samarbetspartnern NRJ likaså.

Det tredje och sista tillståndet för att sända nationell radio kammade MTG hem. Bolaget, som tillsynes varit mer positiva till den nya radiomarknaden än sin stora konkurrent, lyckades även att ta hem nära majoriteten av de regionala tillstånden.

Johan Lindström menar att det är just MTG som gynnas mest av att radiokartan ritas om.

– MTG ser de nationella tillstånden som en chans att få samma förutsättningar som Bauer. Det är helt klart MTG som hoppas mest på förändringarna. De får nu möjlighet att komma ut med två kanaler i nästan hela landet, lika många som Bauer och NRJ.