Myndigheter kan få beslagta i hemlighet

Ett nytt lagförslag ska ge myndigheterna rätt att beslagta material i hemlighet och utan att handlingen registreras. ”För oss som vill granska myndighetsutövning är detta ett hinder som ett öppet samhälle helt enkelt inte borde acceptera”, skriver Jonas Nordling.

För att kunna bevaka den offentliga makten till fullo gäller det att kunna finna tillräcklig mycket underlag, inte sällan med hjälp av offentlighetsprincipen. Och det krävs då förstås att handlingarna är registrerade, annars är det ju närmast omöjligt att hitta någonting.

Med tanke på detta är det faktiskt förvånansvärt många handlingar som inte behöver registreras. I ett samhälle som kallar sig öppet och med ambitioner att fortsätta göra det borde egentligen sådana här undantag från registreringsskyldigheten regelbundet utmanas. Det kan säkert finnas skäl till undantag som är rimliga, men i takt med digitala landvinningar bör ju även registreringsarbetet kunna effektiveras till exempel. Vilket kanske varit ett skäl till att slippa viss registrering historiskt.

Rätten att slippa registrera handlingar har faktiskt aktualiserats igen, något oväntat. Den så kallade beslagsutredningen har nämligen lagt ett förslag som minst sagt är anmärkningsvärt.

Grunden är ett försök att tillåta ”utredning på distans”, det vill säga en sorts beslag av data som till exempel kan finnas på extern disk eller server. Huruvida det finns något fungerande skydd i förslaget mot vilket material som på detta sätt får samlas in är oklart. Det är även osäkert om den som utsätts för detta beslag överhuvudtaget kommer veta det. Utredningen föreslår nämligen att sådan underrättelse inte ska behöva göras förrän långt senare.

Och det är ju då svårt för till exempel en journalist att veta om statsmakten tagit sig in dennes dator, oavsett om eventuella skäl för detta föreligger eller ej. Helt enkelt eftersom den som gör beslaget inte behöver berätta det. Det är svårt att tänka sig att ett fysiskt beslag av något skulle kunna ske på samma grunder som föreslås här. Det skulle väl i så fall mer falla under gängse definition av stöld. (Pikant nog föreslår utredningen faktiskt att även fysiska beslag borde kunna hemlighållas.)

Som grädde på moset föreslås dessutom att det material som beslagtas på detta vis alltså även ska undantas från registrering. Den som eventuellt via offentlighetsprincipen vill kontrollera huruvida ett beslag ”på distans” överhuvudtaget utförts kommer alltså inte kunna hitta något.

Utredningen talar förvisso om att den personliga integriteten ska värnas och beslagen inte får vara omotiverat breda på grund av denna ambition. Frågan är bara hur detta ska kunna kontrolleras eftersom, som sagt, inget beslag kommer registreras. Motivet till detta? Ja, det anses tydligen kunna innebära ett alltför stort arbete då beslagtaget material kan vara mycket omfattande. Den personliga integriteten lär alltså inte stå i centrum med andra ord.

Det känns med andra ord inte så tryggt, direkt. För oss som vill granska myndighetsutövning är detta ett föreslaget hinder som ett öppet samhälle helt enkelt inte borde acceptera.

jonasnordling