Medievärldens arkiv
Tomas Brunegård: Därför behövs en ny utgivarorganisation
Publicerad: 4 mars 2011, 09:18
Mediernas roll i de nordiska samhällena och kampen om miljarder euro i EU-bidrag är de två tyngsta anledningarna till att det behövs en ny, bredare, utgivarorganisation, enligt TU:s ordförande Tomas Brunegård.
Ämnen i artikeln:
Tomas BrunegårdEn ny utredning, som gjorts av Per Tengblad och Ove Joanson på TU:s uppdrag, föreslår en paraplyorganisation som samlar de befintliga branschorganisationerna. Om det blir en organisation enligt utredarnas modell, eller något helt annat, är för tidigt att svara på, enligt Tomas Brunegård
Vi är en av de största medieaktörerna och därför var det viktigt att ta ett initiativ och göra en första ansats. Ingen av de organisationer som finns idag har kraft att möta de frågeställningar som kommer.
För Tomas Brunegård är det främst inom två områden det krävs en bredare samverkan.
Det ena gäller den skandinaviska modellen där medierna bidrar till att bygga upp demokratiska samhällen. Ett medielandskap med starka lokaltidningar, starkt public service och ägare som generellt inte varit klåfingriga.
Det är en struktur vi måste se till att bevara och utveckla så att den inte går förlorad när medierna globaliseras. De flesta riksdagspolitiker och EU-parlamentariker saknar kunskap om vad som är speciellt med den skandinaviska mediesituationen.
Det handlar inte om ett ställningskrig mellan privata och offentliga verksamheter, utan om hur förutsättningarna för medierna ska se ut, vilka lagar och avregleringar vi vill se.
Det andra området är innovation och utveckling.
Där har tidningsbranschen en arvssynd, vi har aldrig riktigt gemensamt gett oss på de frågorna, men nu finns det starka skäl att göra det.
Ett väldigt starkt skäl är de 50 miljarder euro som finns att söka inom EU:s ramprogram inom ett antal specificerade områden. Skogsindustrin har sökt och fått 500 miljoner euro till forskning. Pengarna går till universitet och högskolor, men det krävs ett initiativ från branschen för att söka pengarna från EU, enligt Tomas Brunegård.
Denna fråga är dödsviktig för hela universitets- och högskoleområdet i Sverige och mediebranschen behöver kvalificerade forsknings- och innovationsprojekt. För svenska lokaltidningar är det jätteviktigt att förstå hur deras marknader förändras.
Under dessa övergripande frågor finns det många undergrupper som är viktiga, enligt Tomas Brunegård. Han nämner som exempel utredningen av ett medieetiskt system som är aktuellt nu.
Ofta är det bara särintressen som kommer fram, alla medieslag har orättvisor som vi tycker att vi utsätts för, och det farliga är om det blir bytänkande. Det viktiga är mediernas roll i det samhälle vi vill utveckla.
TU har väl kunnat fungera trots inbördes konflikthärdar, som presstödet?
Ja vi har väl inte alltid varit så bra på det men vi har blivit bättre på att hantera konflikter och samordna oss när det gäller stora branschfrågor.
Är det lika lätt att samverka med alla medieslag?
Det som kan bli svårt är möjligen tv-mediets förändring, globalisering och kommersialisering. När det gäller public service har vi väldigt mycket gemensamt i synen på uppdraget och vad vi gör för läsarna.
Skulle exempelvis Google kunna vara med i utgivarorganisationen?
Delar av Googles verksamheter skulle det, medan andra står långt ifrån. Google är både en möjliggörare och en konkurrent. Man ska komma ihåg att Google inte funnits så länge, den tiden är en blinkning i tidningarnas historia, och de som är nya och snabbväxande får ofta hybris och väljer att inte delta och att inte prata.
TU skulle bli kvar som en egen organisation och driva tidningsbranschens specifika frågor.
Kan du säga något om hur dagens TU skulle förändras?
Inte i det här skedet, men det här ger säkert möjligheter till vissa effektiviseringar. Det farligaste är att vi står still och lutar oss mot de strukturer som vi haft i årtionden. Jag tycker att vi ligger i framkant i våra resonemang, och i det arbete vi gör.
Kan det få kosta mer pengar än idag, eller ska det kosta mindre?
Det är inte jag som ska svara på det, men det är klart att om man samrodnar sig ska man kunna göra saker på ett bättre och billigare sätt. Och det är medlemmarnas pengar det handlar om.
Men när det gäller innovation och utveckling så finns det nya finansieringsformer, så det är inte ett nollsummespel, och därför är svaret inte entydigt.
Hur ser tidsplanen ut?
Vi testar nu frågan och pratar med andra organisationer och det får ta den tid det tar. Målet är att vi ska kunna ta ett beslut 2012, man kan inte ligga på sådana här frågor hur länge som helst.