Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Tidningar bör gå samman för Dawit Isaak

Publicerad: 12 maj 2006, 11:11

- Hade Dawit Isaak hetat David Andersson hade detta inte fått pågå. Det är en politisk och inrikespolitisk skandal.
Enligt Per Svensson, Expressens kulturchef, är fallet Isaak, han sitter sedan nära fem år fängslad i Eritrea, ett bevis på att man från regeringshåll tycks anse att det finns riktiga svenskar och en annan slags svenskar, mindre betydelsefulla.


Ämnen i artikeln:

Dawit Isaak

Per Svensson ingick i den panel som i går på pressfrihetens dag mötte upp i Bonnierhuset i Stockholm för att debattera pressfrihet internationellt och nationellt och svara på allmänhetens frågor.
Expressen har sedan början av januari varje dag en ruta som talar om hur många dagar Dawit Isaak suttit fängslad. Dåligt samvete är det enkla skälet för det, som Per Svensson sade. I viss mån också tradition. Tidningen förde på 80-talet på liknande sätt en kampanj för Sydafrika.
Han utmanade de stora svenska tidningarna att går samman och göra gemensamma insatser för Isaak.
Per Svensson talade också om ”ett brutalt och krypande hot” mot öppenheten i Västeuropa. Detta skulle enligt honom kunna motarbetas drivas tillbaka om tidningarna gick samman för att hävda ”inte ett branschintresse utan ett demokratiskt intresse”.
För ökad offentlighet bedriver också Aftonbladet kampanj, påpekade tidningens chefredaktör Anders Gerdin. Varje dag ställer tidningen frågan när svenska folket får veta sanningen om vad statsministerns närmaste man, Lars Danielsson, hade för sig annandag jul. Han var central i katastrofarbetet efter tsunamin och har lämnat tre olika versioner om hur han agerade. Sedan har regeringen lagt locket på. I sökandet efter den sanningen ska alla journalister skämmas, anser Anders Gerdin. De har infogat sig och stryper därmed informationen.
– Pressfriheten är inte till för journalisterna utan för alla som vill leva i frihet och få information. Den har fått ännu större betydelse i och med nätet, underströk Lena K Samuelsson, Svenska Dagbladets chefredaktör.
En fråga som ställdes var om medierna bör visa upp hur propaganda/selektiv information fungerar. Stockholm Citys chefredaktör

”Fredade” reportrar går djupare
Mikael Nestius svarade med att ”det brottas vi med varje dag”. Under hans tjugo år som journalist har det blivit en stor förändring. Politiker och myndigheter tänker numera på vilken påverkan den information de ger kan ha och väljer därefter och journalisterna hinner inte söka vidare.
– I vår brådska är vi passiva och accepterar.
– ¬Vi måste jobba hårdare för att få fram information, sade Pia Skagermark, redaktionschef på Dagens Nyheter, som brukar ”freda” reportrar för att de ska få gå vidare och djupare i någon fråga .
– Om det är svårt för oss journalister så måste det vara ännu svårare för andra medborgare
– Vi är bra på att titta på missförhållanden i världen men inte på vårt eget, konstaterade Anders Gerdin.
Thelma Kimsjö, chefredaktör på Mitt i-tidningarna talade om att gjuta mod i människor ”inte bara på pressfrihetens dag” och gav utifrån sina lokaltidningar ett par exempel på när sådant kunde behövas.
Anders Ahlberg, chefredaktör för Land Lantbruk och i sommar tillträdande chefredaktör på Pressens Tidning, prisade den svenska informationsfriheten. Hur många samhällen har den? frågade han, men varnade i samma andetag för att den naggas i kanten.
– Det räcker med ett enda rättsfall för att inskränka lagen.
Han exemplifierade med barnpornografi, hotbrott och hetsbrott.
– Och nu vill JK vidga brottskatalogen för att värna privatlivet.
– Lagstiftaren flyttar fram positionerna gång på gång, sade Anders Ahlberg och tog som exempel den allt starkare sekretesslagstiftningen och arbetsprocesser – ända fram till beslut – som inte dokumenteras.

Små steg mot orimlig situation
Han jämförde med maktens framflyttade positioner under andra världskriget. Små steg tills man hamnade i en orimlig situation.
Han talade också om det pressetiska systemet.
– Vi har en pressetik som inte fungerar. Ett system som har en semijuridisk prövning och det är inte sunt. Det måste ses över för att trovärdigheten ska öka.
Vi behöver tänka empatiskt, underströk Anders Ahlberg.
– Vi ska berätta vad vi vet och minnas att det handlar om människor.
– Vi skulle alla behöva stå med tabbe, namn och nuna på löpet för att förstå vad det handlar om och vi borde öka kontakten med och lyssna till läsarna.
Pressfrihetsmötet var arrangerat av Pressens Tidning i samarbete med Bonnier och Tidningsutgivarnas tryck- och yttrandefrihetsgrupp.

mvredaktion

Ämnen i artikeln:

Dawit Isaak

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev