Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Svik inte kulturtidskrifterna!

Ingen politiker som säger sig värna litteraturen, läsningen och debatten kan rösta för den föreslagna sänkningen av kulturtidskriftsstödet, skriver Kerstin Neld och Unn Edberg.

Publicerad: 15 december 2014, 09:36

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Kulturutskottet föreslår att stödet till landets kulturtidskrifter ska minska med ungefär 70 procent. Det är en sänkning som riskerar att slå ut flera av landets främsta plantskolor för nya författare och kritiker. Dessutom skulle en rad forum för samhälls- och kulturdebatt gå samma väg.

I fjol avsatte Alliansregeringen 108,7 miljoner kr till bidrag för litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande åtgärder. 21,6 miljoner gick till kulturtidskrifterna. Nu föreslår kulturutskottet att tidskrifternas bidrag sänkas med 15 miljoner – eller med ungefär 70 procent. Enligt utskottets ordförande, Per Bill (M), mer än halverar man tidskriftsstödet för att skydda litteraturstödet. På så sätt vill utskottet stödja litteraturen.

Vi vill också stödja litteraturen och att alla ska ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Just därför menar vi att tidskriftsstödet måste behållas på minst dagens nivå. Kulturtidskrifterna spelar nämligen avgörande roll för vår litteratur och vårt kulturklimat. Låt oss peka på tre svagheter i utskottets argument:

För det första är tidskrifterna många gånger bland de tidigaste att ge plats åt unga skribenter och nya strömningar. Även en Nobelpristagare som Tomas Tranströmer började med att publicera sig i kulturtidskrifter. Men kulturtidskrifterna ger inte bara plats åt det nya. Det är även här utrymmet för både den fördjupade och breda debatten finns, en viktig del av det offentliga samtalet.

För det andra pekar kulturutskottet på att en övergång till digital utgivning skulle kompensera bidragssänkningen. Enligt utskottet kan digital utgivning öka tillgängligheten och ge bättre möjligheter att nå fler läsare. Mot det talar aktuell forskning från SOM-institutet som visar på låg betalningsvilja för redaktionellt material på nätet. Bara 5 procent av svenskarna har betalat för digitala tidskrifter den senaste månaden. Och det är lite pengar det handlar om när de väl betalar. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik lägger ett hushåll i genomsnitt 1:60 kr på digitala tidskrifter och magasin i månaden. Det ska jämföras med de 73 kr hushållen spenderar på papperstidskrifter. Det räcker inte med att tidskrifterna mer än fördubblar antalet digitala köpare för att täcka bortfallet.

För det tredje menar kulturutskottet att en helt digital utgivning skulle innebära lägre kostnader. Det är långt ifrån säkert. Redan i dag arbetar en stor del av kulturtidskrifternas skribenter och redaktörer utan ersättning. Det finns inga utgifter att dra in på. Även om tidskriften skulle spara pengar genom att inte trycka på papper så äts den besparingen till stora delar upp av kostnader för teknisk utveckling och en intäktsminskning via den höga momsen. Momsen på en digital tidskrift är nämligen 25 procent medan den är 6 procent på en tryckt tidskrift. Intäkten från en digital tidskrift är inte sällan lägre än från en tryckt.

Uppdraget till politikerna i riksdagen är enkelt. Värna litteraturen och det offentliga samtalet. Behåll därför dagens stöd till kulturtidskrifterna. Det skulle stärka litteraturens ställning och utgöra en fortsatt god grund för debatt, bildning och upplysning i ett öppet samhälle.

Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter och Unn Edberg, ordförande Sveriges Tidskrifter

Axel Andén

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev