lördag25 mars

Kontakt

Annonsera

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Sluta skämta det är allvar

I flera dagar, kanske veckor, har journalister på nedbantade redaktioner funderat på hur de ska kunna lura sina läsare i dag, den första april. Men aprilskämten kan få allvarliga konsekvenser i en digital tid, menar frilansjournalisten Anders Thall.

Publicerad: 1 april 2016, 06:32

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Sydsvenskan

Medan världen brinner låter sig seriösa (?) yrkesutövare följa med i en rutten och otidsenlig tradition. Dessa, i vanliga fall så allvarliga män och kvinnor, har tagit semester från den högstämda retoriken som talar om att deras yrke är en av de viktigaste pelarna i det demokratiska samhället. I stället har de tagit steget in i underhållningsbranschen för att få läsarna att samtidigt förlita sig på massmediernas trovärdighet och låta sig luras.

Men varför detta sura inlägg? Får man inte ha lite roligt ibland? Seriöst och sanning 364 dagar om året och en dag med liter skoj och lögner det kan väl inte skada?

Traditioner är ju något som sitter i som röklukt, det krävs mycket vädring för att de ska kunna brytas, oavsett hur malplacerade de är.

Om inga andra argument för en nej-till-aprilskämt-reform biter så kan man se att tekniken har hunnit i kapp och att det passar dåligt att ha en lurardag i det massmediesamhälle där varje dag går ut på att förleda och förlöjliga mediekonsumenter. Jag tänker i första hand på de så kallade sociala medierna, med bloggar, kommentarsfält och annat, som uppenbart har till uppgift att förleda människor till att tro på lögner, skrönor och annat hopkok.

Ett aprilskämt som visserligen inte fick några allvarliga konsekvenser men ändå är belysande för vilka farorna kan vara med att skoja med sina läsare är detta:

I december 2010 skrev Sydsvenskans korre i Köpenhamn en krönika om att den danska språknämnden hade beslutat att genomföra en stavningsreform. Språket har, liksom svenskan, kvar ett antal historiska h. Hvem, hjul, hvad och hvorfor är några exempel. Dessa ljudlösa tecken ska enligt krönikan tas bort.

Ett av argumenten för stavningsreformen var enligt skribenten miljöaspekten alla dessa onödiga h tar plats och om de försvinner så kommer papper och i förlängningen även regnskogar att sparas.

Några dagar senare fanns det en artikel i Sydsvenskan, också den skriven av korren och krönikören i Köpenhamn. Det var en fördold rättelse där chefen för danska språknämnden fick tala om att det inte fanns några planer på en språkreform för att slakta en massa h.

Källan till Sydsvenskans krönika hade varit en artikel från den danska tidningen Politiken, ursprungligen publicerad den 1 april, men som låg kvar på tidningens hemsida. Det var där skribenten hade fiskat upp språkreformen många månader senare.

Hur många av dagens skämt kommer att ligga kvar i tidningarnas sökarkiv i framtiden? Vad kan denna journalistik göra för skada för den seriösa journalistiken? Behöver inte de hårt bantade medieredaktionerna tid för viktigare saker varje dag hela året?

FOTNOT 1

Vid en sökning, den 30 mars i 2016, fanns krönikan som refereras till fortfarande kvar på Sydsvenskans hemsida. Däremot kunde jag inte finna rättelsen.

FOTNOT 2

Kjell Stenssons aprilskämt på Svt 1962 står sig bäst av alla men det kostade nog en del; nylonstrumpor var dyra på den tiden.

Anders Thall, frilansjournalist

Linnéa Kihlström

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Sydsvenskan

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev