Riksdagen röstade ja till ändrade mediegrundlagar

En del av förslaget gäller den ”eviga” preskriptionstiden, eller ”arvssynden” som den kommit att kallas, vilken innebär att en utgivare riskerar att ärva ansvaret för sina företrädares publiceringar. När lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 införs en ansvarsbegränsning som innebär att en utgivare, som uppmärksammats av Justitiekanslern på att en publicering som är äldre än ett år kan utgöra yttrandefrihetsbrott, har två veckor på sig att ta bort materialet.

I en debattartikel i SvD har juridikprofessor Mårten Schultz kallat lagreformen för ett terrorförslag och varnat för att den kan öppna för att nazister och jihadister som inordnar sig i det särskilda yttrandefrihetssystemet kan sprida en rad brottsliga uttalanden ostraffat – så länge som innehållet tas bort inom två veckor. Däribland uppvigling, olaga hot, förtal, landsförräderi, hets mot folkgrupp, olika brott mot rikets säkerhet, övergrepp i rättssak och hot mot tjänsteman. Mårten Schultz beskriver lagreformen som den mest hotfulla han sett på många år.

TU:s vd Jeanette Gustafsdotter, som var en av experterna i utredningen, välkomnar de ändrade mediegrundlagarna:

– Vi är positiva till att man har försökt hitta en lösning på problemet med att ärva ett utgivarskap och vi hoppas att Mårten Schultz farhågor endast blir farhågor. Hela utredningen, där även bland annat Sveriges Radio och SJF var med som experter, ställde sig bakom förslaget, säger hon till Medievärlden.

Jeanette Gustafsdotter lyfter vidare vad en av de andra experterna, Daniel Westman, tidigare konstaterat: ”Notera dock att om samma yttrande skett i radio- eller tv eller i en tryckt tidning hade brottet enligt den befintliga reglering preskriberats redan efter sex månader”.

För att genomföra grundlagsändringar krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet fattades i maj 2018 och det andra i går onsdag.