onsdag8 februari

Kontakt

Annonsera

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Proaktiv moderering ger bättre nätdebatt

Publicerad: 21 februari 2012, 07:41

Vad händer när man tar läsarna på allvar i debatten, talar med dem, ställer frågor och utmanar dem? På Dagbladet Information har vi testat, skriver statsvetaren Lars Duvander Højholt.


AA

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se


De svenska medierna är inte ensamma i sina försök att förbättra debattmiljön på nätet. Några har helt gett upp och stängt ned sitt kommentarsuniversum. Med registrering och Facebook-inloggning siktar andra på att förbättra debattmiljön genom att stänga ute de troll som förstör upplevelsen för andra. Det sker i svenska, danska och internationella medier, och det fungerar. Det stärker dock inte själva debatten och förbättrar inte på något avsevärt sätt förhållandet med de resterande läsarna. Om medierna vill få en starkare debattkultur krävs mer än bara restriktiva åtgärder de måste själva engagera sig.

I min avhandling i statsvetenskap har jag arbetat med mer positiva metoder för att stärka debattkulturen. Sammanfattningsvis har jag under en testperiod på tre veckor agerat proaktiv moderator på Dagbladet Informations hemsida i ett försök att stärka kvaliteten i debatten. På information.dk är en moderator anställd för att sålla bort de kommentarer som inte hör hemma på debattsidorna. Målet och effekten är desamma som vid registrering man rensar ut det onda i hopp om att locka till sig bättre debattörer.

Proaktiv moderering sticker ut genom att ta sig an debatten på ett mer positivt sätt i ett försök att stimulera kvaliteten. Detta görs genom att interagera med läsarna, rosa dem för deras kommentarer, ställa frågor, sätta upp mål för debatten och knyta läsarna närmare redaktionen och innehållet. Kvalitet mäts här utifrån teorin om deliberativ demokrati, där debatten ska uppfylla vissa krav för att ha ett värde i debatten handlar det om ömsesidighet i dialogen, god ton, respekt samt om hur läsarna argumenterar.

Resultaten ger anledning att dra slutsatsen att medierna i högre grad bör ha ett mer positivt engagemang i debatten och använda den mer strategiskt. När man ger läsarna ett reellt mål med deras medverkan och låter deras engagemang få effekt stiger kvaliteten kraftigt. I ett fall organiserade jag det så att läsarnas argument och frågor i en artikel om utveckling av universiteten användes i en senare debatt i Informations lokaler. Vid ett annat tillfälle meddelade jag läsarna att deras argument skulle få inflytande på vår fortsatta bevakning, och i ett tredje fall bjöd jag in en europaparlamentariker att under tre dagar delta i debatten.

Allt detta var tillfällen där läsarna bemöttes, fick reellt inflytande och där deras engagemang fick konsekvenser bortom nätdebatten. Det gör läsarna till en resurs och resultaten är ensidigt positiva. Antalet kommentarer steg under dessa perioder kraftigt och kvaliteten (tonen i debatten, respekten) var starkt förbättrad. Också läsarnas dialog med moderatorn präglades av en bättre ton och större respekt och i en jämförelse med debatter utan moderering var kvaliteten i debatten generellt sätt bättre på alla parametrar.

Fina resultat, men invändningarna mot moderering som ett permanent inslag är ofta ekonomiska. Det är inte många medier som tycker att det är ekonomiskt försvarbart att anställa moderatorer på heltid för att stimulera debatten. Den ekonomiska effekten är högst indirekt i form av abstrakta effekter som större lojalitet och ett bredare intresse för nätdebatten. Rekommendationerna blir därför att fördela modereringen jämnt på redaktionen och därmed följa i Washington Posts fotspår. Där deltar journalister och kolumnister aktivt i debatten och kompletterar den med kunskap och frågor. En proaktiv moderator kan därmed justera sitt fokus mot ett mer strategiskt engagemang med läsarna, där vi inte bara aktivt stimulerar till en bättre debattkultur, utan också använder läsarna som en resurs till nytta för andra läsare och för tidningen. Det är den strategi, som vi nu framåtriktat tillämpar på Dagbladet Information.

Lars Duvander Højholt har skrivit sin avhandling i statsvetenskap vid universitetet i Århus och har därefter använts för att engagera läsarna och stärka debattkulturen på Information.dk.

Lars Duvander Højholt

Information

Dagbladet Information är en nischad daglig nyhetstidning, med en upplaga på cirka 22 000, som bevakar nationell och internationell politik.

Tidningen lockar typiskt sett intellektuella vänsterorienterade läsare.

En debattvärd är anställd på halvtid för att ta bort inlägg och användare som bryter mot debattreglerna.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev