Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Presstödet borde jämföras med public service

Presstödet jämförs alltför sällan med statens samlade mediestöd, skriver Åke Wréden som var ledamot i Presstödskommittén.

Publicerad: 13 januari 2014, 11:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Driftstödet till tidningar som har prenumeranter var 2012 ungefär 475 miljoner. De stora stöden går till tv och radio. De statliga etermediebolagen tilldelas över sju miljarder om året, med garanterad årlig uppräkning. TV4:s ensamrätt till marksänd reklam-tv har förmodligen avtagande värde, men även där är det miljardbelopp.

SVT och Sveriges Radio är på väg att bli mer och mer bestämmande för nyhetsvärdering och dagordning i samhällsliv och rikspolitik. Tillflödet av licenspengar gör dem immuna mot följderna av att reklam flyttats från medier som bär nyheter, opinioner och kultur till reklamformer som helt eller till större delen saknar samband med publicistiska ambitioner. De är mäktiga institutioner då det gäller att slå vakt om sin egen ställning.  Risken av en konflikt om deras ekonomiska villkor verkar inget parti våga ta.

De har börjat använda licenspengarna till mer än radio och tv. De producerar artiklar och annan typisk tidningstext, som en del av verksamheten på nätet. När dagstidningar arbetar med att få prenumeranterna att betala för tillgången till nyhetsförmedlingen på hemsidorna gör statsmedierna vad de kan för att försvåra detta genom att erbjuda liknande material gratis.

Statsmedierna är kraftigt underlägsna de mer skickliga och ledande regionala tidningarna då det gäller lokalt och regionalt nyhetsmaterial. Följderna där är inte så stora. Men på andra sätt kan radio- och tv-bolagens ambitioner att med licensmedel bli bredare multimedier ytterligare stärka tendensen till att dessa av staten inrättade bolag får tilltagande dominans inom nyhetsförmedlingen. En sådan dominans är en av de hotande följderna när den nyhetsförmedling och journalistik som inte är betald av statliga licenspengar eller privata lobbyistpengar försvagas ekonomiskt. Detta är inte bra för ett fritt samhälles hälsa.

Presstödet är för litet för att kunna stödja pressens och nyhetsförmedlingens villkor i stort, med de förändringar av teknik och framför allt annonsmarknad som sker. Tidningar kommer mer och mer att distribueras över nät till läsplattor, men journalistik kan inte finnas utan tillräckliga intäkter.

Presstödet är dock mycket bättre än sitt rykte och är i dag förutsättningen för att en mängd mindre tidningar kan utkomma och ha de ambitioner de har. Det är länge sedan stödet i huvudsak gick till S-tidningar i landsorten. Det har breddats, inte minst till en lång rad endagstidningar med nyheter och samhällsdebatt.

Presstödet har en viktig egenskap som gör att statlig styrning undviks. Stödbeloppen bestäms av prenumeranterna. Betald upplaga avgör. Det sker ingen statlig prövning av den redaktionella linjen eller de åsikter som framförs. Därför har en översyn av stödet kunnat samla sjupartienighet i en utredning 2013 (där jag själv var en av ledamöterna).

Vill man, ifall diskussionen bryter genom tidigare gränser för det politiskt möjliga, gå vidare på den vägen så är den effektivaste vägen förmodligen en skattereduktion som likt RUT och ROT utgår med automatik, med ett belopp för en första tidning och ett belopp till för en andra prenumererad tidning på papper eller på nätet.

Ett annat alternativ, som nämns mer ofta, är ett bidrag efter kostnader, där läsarnas inställning och betalningsvilja inget betyder, och där ett statligt organ skulle komma att göra mycket mer av bedömningar av innehåll än vad den nuvarande Presstödsnämnden tillåts göra. Riskerna med detta är mycket större. Det kan bli en dubbel statsstyrning av nyhetsförmedlingen, genom de licensbetalda bolagen och genom den stödprövande myndigheten.

Vill man stödja pressens möjligheter att fylla sin funktion i demokratin är neutrala, automatiska stödregler ett alternativ som är mycket mer förenligt med en fri press i ett fritt samhälle.

Texten publicerades ursprungligen i Hemmets Vän i Örebro.

Åke Wredén är debattör i tryckfrihetsfrågor, medarbetare på Eskilstuna-Kurirens ledarsida, och var länge politisk redaktör på NA. Han var ledamot i Presstödskommittén som presenterade sitt slutbetänkande förra året..

Axel Andén

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev