Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Partierna om mediepolitiken

Publicerad: 30 maj 2014, 11:31

TU och Sveriges Tidskrifter har frågat riksdagspartierna hur de kommer att agera i sex viktiga mediepolitiska frågor:


Enkäten visar att alliansen är splittrad både när det gäller reklamskatten och digitalmomsen och att M och S är mer försiktiga i sina svar än övriga partier.

De som svarat är: Cecilia Magnusson (M), Ulf Nilsson (Fp), Anders Åkesson (C), Andreas Karlsson (Kd), Helene Petersson (S), Tina Ehn (Mp), Wiwi-Anne Johansson (V), Margareta Larsson, (Sd). En del svar har kortats av Medievärldens redaktion.

Digitalmoms

Förutsatt att EU:s momsregelverk ändras så att det blir tillåtet, anser ditt parti att Sverige bör sänka momsen på digitala tidningar, tidskrifter och böcker till 6 procent alltså samma reducerade momssats som gäller tryckta tidningar, tidskrifter och böcker?

Moderaterna: Vi eftersträvar enkla och rättvisa momsregler där en ökad harmonisering är en viktig del. Harmonisering av momsregler innebär dock i likhet med detta exempel att den lägsta momssatsen blir normgivande vilket innebär kostnader för staten. Varje sådan harmonisering måste därför finansieras krona för krona och ställas mot andra viktiga behov i samhället.

Folkpartiet: Ja.

Centerpartiet: Ja. Centerpartiet vill att e-publikationer ska synkroniseras med tryckta saker i större utsträckning. Digitala forum bör på många sätt kunna jämställas med tryckta forum.

Kristdemokraterna: Det ska vara samma momssats på alla publikationer, oavsett kanal. Det ger teknikneutrala förutsättningar för våra medier.

Socialdemokraterna: Vi vill verka för att EUs momsregelverk ändras så att det möjliggör att momsen för elektroniska publikationer blir densamma som för tryckt media.

Miljöpartiet: Ja. Allt annat är orimligt och ett hinder för spridningen av det fria ordet och åsiktsbildningen.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet menar det är olyckligt att momsen på digitala produkter är högre jämfört med tryckta tidningar, tidskrifter och böcker. Det missgynnar en utveckling mot exempelvis webbaserade tidningar. Svaret är således ja, Sverige bör sänka momsen på digitala tidningar, tidskrifter och böcker.

Sverigedemokraterna: Kort och gott ja.

Upphovsrätt

EU:s upphovsrättsdirektiv ska ses över. Tycker ditt parti att upphovsrätten bör stärkas för att förhindra sådan användning – eller bör det vara ett status quo?

Moderaterna: Vi tycker i grunden att det är positivt med gemensamma regler inom detta område, då det bidrar till att skapa en digital inre marknad där upphovsmännens rätt till ersättning säkerställs. Detta ska alltid vägas mot viktiga frågor kopplat till människors personliga integritet.

Folkpartiet: Folkpartiet vill värna upphovsrätten. En fungerande balans mellan den och informationsfriheten måste hittas. Det är inte rimligt att söktjänster publicerar andras upphovsrättsliga material, däremot att de gör den information som finns publicerad på nätet sökbar. Det är en svår gränsdragning. Men det är kanske ett än större problem att det är oklart var och hur överträdelser kan hanteras.

Centerpartiet: Centerpartiet tycker att skaparnas rättigheter ska respekteras oavsett hur deras verk sprids till allmänheten. Utan ett tillräckligt rättighetsskydd för den som skriver böcker och skapar musik tror vi att intresset hos kreativa människor att skapa nya verk skulle minska. Det vore inte bra för någon. Vi vill ha en översyn av upphovsrättsreglerna så att de anpassas efter ny teknik.

Kristdemokraterna: Vi anser att upphovsmännen har rätt till sina verk, även om de finns tillgängliga på internet. Att börja reglera sökmotorerna och söktjänstföretag är dock ett för långtgående förslag.

Socialdemokraterna: Digitaliseringen och upphovsrätten ger oss både möjligheter och problem att lösa. Vår uppfattning är att upphovsrätten fortsatt ska skyddas så att upphovsmännen kan leva på frukten av sitt arbete. Det pågår en utveckling på internet som gör att vi måste vara vaksamma så att inte upphovsrätten urholkas. Samtidigt måste informationsfriheten värnas och det måste vara enkelt att finna information. Vi kommer noga att följa utvecklingen för att se hur balansen mellan å ena sidan upphovsrätten och å andra sidan informationsfriheten kan balanseras.

Miljöpartiet: Miljöpartiet anser att det ska vara lagligt att ladda ner upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Däremot ska det vara olagligt att sprida ett material i kommersiella syften utan lov från upphovspersonen.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet förespråkar ett s.k. digitalt bibliotek, vilket ska ses som ett sätt att stärka upphovsrätten och ge upphovsrättspersonen betalt för upphovsrättsskyddade verk. Exakt utformning bör utredas i samarbete med företrädare för branschen.

Sverigedemokraterna: Förändringar av upphovsrätten är komplicerade och som påpekas i frågan är det en delikat balansgång. Partiets utgångspunkt är generellt att upphovsrätten kanske vuxit sig lite för stark i dag, i synnerhet vad avser skyddstider. Man kan dock anse att utifrån ett ekonomiskt skydd framstår det som rimligt att avkastningen av investeringen bör tillkomma investeraren. Specifikt vad avser det problem som tas upp i frågeställningen, beroende på hur det utformas, lutar partiet åt en avtalslicenslösning. För att inte hindra framtagandet av nya tjänster och innovationer på mediaområdet.

Reklamskatten

Tycker ditt parti att reklamskatten ska avskaffas?
Om ja, vad kommer ditt parti göra för att detta ska bli verklighet?

Moderaterna: Det är i dagsläget inte aktuellt för oss att avskaffa reklamskatten. Ett avskaffande av reklamskatten kan dock bli aktuellt när statsfinanserna så tillåter och finansieras krona för krona.

Folkpartiet: Ja. Inom riksdagen och inom Alliansregeringen kommer Folkpartiet att driva att reklamskatten, som redan en majoritet vill avskaffa, avskaffas.

Centerpartiet: Ja. Vi kommer att argumentera för och arbeta för att hitta ekonomiskt utrymme för detta.

Kristdemokraterna: Ja. Kristdemokraterna vill ta bort reklamskatten. Framför allt skulle det gynna ideella föreningar och i synnerhet idrottsföreningar. De skulle få mer pengar till sin verksamhet för barn och unga, samtidigt som administrationen skulle minska. När det gäller tryckt media är det orimligt att kvalitetsprodukter som tidningar är belagda med reklamskatt medan reklamblad inte är det.

Socialdemokraterna: Vi har principiellt tagit ställning för avskaffande av reklamskatten och det kan ske när samhällsekonomin så tillåter, med hänsyn tagen till andra samhällsekonomiska prioriteringar.

Miljöpartiet: Enskilda riksdagsledamöter från Miljöpartiet har motionerat i riksdagen om både ett avskaffande och ett utökande av reklamskatten. Vi noterar att regeringen också under de två senaste mandatperioderna har velat fram och tillbaka i frågan. I grunden är det olyckligt att olika medier beskattas olika för samma sak. Det bidrar inte till en bättre fungerande mediebransch.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet vill avskaffa reklamskatten men vi har i dagsläget inget skarpt krav för detta. Vi tycker senaste utredningen om presstöd, Presstödskommittén, som kom med sitt slutbetänkande i september 2013, tyvärr inte lyckades hantera frågan tillräckligt och vi ser gärna en ordentlig genomlysning av ett framtida stöd för originaljournalistik med nya direktiv kring bl.a. reklamskatten.

Sverigedemokraterna: Ja, reklamskatten träffar inte riktigt rätt och kan uppfattas som orättvis. Det är dock även en finansieringsfråga. Vi är beredda att stödja ett avskaffande av reklamskatten om regeringen kan vissa att det finns finansiering till det.

Spelannonserna

Anser ditt parti att det är rätt att förbjuda svenska printmedier från att publicera annonser från utländska spelbolag?

Moderaterna: Alliansregeringen har tillsatt en utredning för att se över spelfrågan i dess helhet kopplat till frågor om monopol, det digitala spelandet, främjandeförbudet och frågor om ökat spelmissbruk. Vi vill avvakta utredningens förslag innan vi tar ytterligare ställning i frågan.

Folkpartiet: Det är förbjudet att främja olovliga spel i Sverige och spel som anordnas utomlands. Men lagstiftningen är olyckligt utformad och kan innebära att främjande av olovligt spel i Sverige straffas mildare än spel utomlands vilket strider mot EU-rätten. Främjandeförbudet har inte kunnat tillämpas som det var tänkt och regeringen har tillsatt en utredning som ska rätta till detta. Folkpartiet vill avreglera delar av spelmarknaden och ge andra än staten tillstånd att bedriva spelverksamhet. Men vi anser inte att det ska vara tillåtet att publicera annonser eller på annat sätt främja spel som inte har tillstånd i Sverige.

Centerpartiet: Med respekt för den pågående utredningen konstaterar vi att främjandeförbudet inte är en framgångsrik väg att gå för att uppnå konkurrensneutralitet i fråga om spelbolag. Det är svårt att hävda det svenska spelmonopolet i en värld med internet.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna vill öppna upp en svensk licensmarknad för spel på Internet, där fler aktörer kan söka licens i Sverige. De bolag som uppfyller krav gällande exempelvis marknadsföring, åtgärder mot spelmissbruk ska efter ansökan kunna ges licens att verka i Sverige. Det som är viktigast för Kristdemokraterna är att det sociala ansvaret tas. Där ser vi att det brister när de privata aktörerna kan ha spel helt utan kontroll och helt utan ansvar för spelarna.

Socialdemokraterna: Så länge vi har nuvarande spellagstiftning blir detta konsekvensen. Vi har föreslagit att se över en licensering av spelbolag, vilket skulle reglera nuvarande förhållanden.

Miljöpartiet: Så länge vi har ett nationellt spelmonopol bör främjandeförbudet vara starkt.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning i frågan.

Sverigedemokraterna: Ja, med anledning av att partiet inte är för att utländska spelanordnare vänder sig till den svenska marknaden är vi inte heller för att media ska få göra reklam för utländska lotterier och dylikt.

Public service

Vill ditt parti se en tydligare reglering av public service-bolagens möjligheter att konkurrera med de privata mediehusen? I så fall hur?

Moderaterna: Dessa regler slås fast i public servicepropositionen som antogs i juni 2013. Moderaterna står bakom det som slås fast i denna proposition.

Folkpartiet: Nej, men vi har infört en regel om förhandsgranskning som innebär att nya programtjänster ska anmälas till Myndigheten för radio och tv för analys av eventuell marknadspåverkan. Vi följer nu hur regeln om förhandsgranskning kommer att tillämpas i praktiken. När medielandskapet förändras finns en risk att undersökande journalistik, som slukar mycket tid och pengar, trängs undan. Därför bör möjligheterna till att finansiera grävande journalistik förbättras. En möjlighet för att garantera sådan journalistik även i framtiden kan vara att en fristående fond eller stiftelse tillförs resurser för att ge journalister stipendier för fördjupande och grävande arbete under en längre period. Det måste dock finnas mycket starka garantier för en sådan stiftelses oberoende i förhållande till den politiska makten.

Centerpartiet:

Kristdemokraterna: Public Service-utredningen tyckte sig inte kunna identifiera några konkurrenssituationer på kort sikt, utvecklingen på den digitala marknaden har dock gått väldigt snabbt och aktualiserat konkurrensproblem, vi kan därför inte utesluta att vi behöver titta på det igen.

Socialdemokraterna: Den reglering som uttrycks i de, av en enig riksdag, nyligen antagna sändningstillstånden, anser vi vara en rimlig reglering av programföretagens verksamheter i förhållande till de privata mediebolagen.

Miljöpartiet: Om public service-företagen ska uppmuntras att även fortsättningsvis publicera material via internet, måste webbpublicering stimuleras. Den enda rimliga slutsatsen är att aktiviteten på webben måste räknas då Granskningsnämnden bedömer hur företagen uppfyller villkoren i sändningstillstånden. Om en sådan förändring kommer till stånd får programföretagen mycket tydligare incitament att utveckla sina webbtjänster.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet ser inte att ökad reglering av public service gynnar den fria och obundna journalistiken och önskan snarare mindre reglering av public service. Vi vill t.ex. ta bort den nyligen införda förhandsgranskningen av nya programformat.

Sverigedemokraterna: Nej, egentligen inte. Riksdagen ger public service ett uppdrag inom ramar som Riksdagen bestämmer. Även finansieringen bestäms av Riksdagen i slutändan. Som partiet ser på saken är det inte en konkurrensfråga, utan om att public service uppfyller sitt uppdrag på ett för allmänheten uppskattat sätt.

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:

Dagens Medias nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev