IFRA Local Media: Så blir hyperlokalt lönsamt

Tor Arne Fanghol, utvecklingsansvarig på Bergens Tidende, kände sig lite främmande till rubriken på hans dragning ”att ge läsarna vad de vill ha”.

– Vi har inte gjort det. Vi undrar fortfarande vad det är de vill ha.

Genom att bygga upp ett antal hyperlokala sajter var tanken att man skulle skapa en ”virtuell mur av lojalitet” kring sitt spridningsområde.

Målet var också att bredda det redaktionella innehållet.
BT byggde upp sex superlokala sajter som täcker en befolkning på 340 000 invånare.

Om ett år ska det vara ännu fler, fem eller sex till räknar Tor Arne Fanghol med att man har då.

För att bygga upp dessa har det gått åt en hel del resurser. Bland annat så har två personer jobbat i heltid i två månader innan varje lansering med att bygga upp ett nät av läsare som kan bidra med innehåll. Dessa läsare har också fått gå kurser och utbildats till ”mini-journalister”.

BT har också lagt ner mycket energi på att övertyga ett antal mindre lokala tidningar att det är bättre att de hjälps åt än konkurrerar.

– Men de flesta har inte valt den vägen, säger Tor Arne Fanghol.

Målet är att fördubbla dagens antal unika besökare som ligger på 100 000 per månad inom något eller några år. Då ska också nätet ge en vinst på två till tre miljoner norska kronor per år.

Men det finns också andra vinster som är svårare att sätta siffror på, framhåller Tor Arne Fanghol. När det händer något verkligt stort finns det folk överallt i området som har en lojalitet med Bergens Tidende samt kompetens och utrustning som ger dem möjlighet att bidra med bra innehåll på kort tid.

– Och det har ett högt, högt värde.

På Västerbottens-Kuriren hade man inte lika mycket resurser. Men målet var det samma.

Sedan tidningen lagt ner ett stort antal lokalredaktioner var stora delar av spridningsområdet obevakat i praktiken.

VK.se är en av tre redaktioner som i morgon kan bli Årets Dagstidning/Digitala Medier. Det var man inte för åtta månader sedan.

– Då kunde jag inte säga att vi var bland de bästa.

Det gällde att ta tillbaka de positioner man tappat. Men det fick inte kosta några stora pengar. Kanske för att man var osäker på hur stora intäkterna skulle bli.

– Först skulle vi fånga läsarna. Sedan pengarna. Kanske. Vi visste inte hur stora möjligheter det fanns till det, säger Ingvar Näslund, publisher på vk.se.

– Men vi kunde inte ge upp läsarna i Sorsele. Även om det inte är fler än vad som ryms i ett par av Umeås höghus.

Så med hjälp av en projektanställd och en heltidsredaktör har man tagit fram elva lokala sajter som täcker VK:s spridningsområde.

– Det viktiga är inte storleken på områdena utan att de är definierade utifrån hur folk upplever det. Var de har sin samhörighet.

Efter åtta månader är nu 20 procent av besökarna på VK.se inne på någon av de lokala sajterna. Och omkring sex procent av sajtens intäkter kommer från dessa.

Men det viktigaste är enligt Ingvar Näslund:
– Nu säger folk att VK är tillbaka.