Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Medievärldens arkiv

Gunilla Herlitz om Dagens Nyheters framtid

Publicerad: 3 november 2009, 06:18

Medievärlden träffar Gunilla Herlitz i DN-huset efter hennes första dag på jobbet. Hon ger sin syn på bemanningen, utrikeskorrespondenterna och de stora förändringarna på webben.


Ämnen i artikeln:

Dagens NyheterDNGunilla Herlitz

Hur var din första dag på nya jobbet?

– Bra, en spännande dag, men jag hade ju laddat en stund också. Jag var inte så nervös eftersom jag haft förmånen att få förbereda mig ordentligt.

Det ryktades om att 150 tjänster skulle försvinna, så blev det inte.

– När det gäller sammanslagningar blir det sannolikt ytterligare neddragningar, men det är ju inte 150 tjänster direkt. Det kommer att bli en samordning av ekonomifunktion, it-avdelning och de olika personalavdelningarna.

Men papperstidningens redaktion behåller bemanningen?

– Ja, när det gäller centralredaktionen drar vi inte ner antalet tjänster, men vi utlyser 55 tjänster och 20 tjänster som ligger i en personalpool.

Vad ska personalpoolen göra? – De går in där det finns behov, om sporten behöver någon 3 månader till exempel. Personalpoolen minskar behovet av vikarier och frilansinköp. I snitt har Dagens Nyheter på årsbasis motsvarande 25 vikarier heltidsanställda.

Hur togs omorganisationen emot?

– Du kan nog höra både positiva och negativa röster. Många har pekat på att det finns för många mellanchefer med för otydliga mandat, och att beslutsvägarna inte varit tillräckligt korta.

Som jag har förstått det blir DN mer defensiv på nätet, mindre resurser och betydligt färre tjänster?

– Jag vet inte exakt hur intäkterna såg ut förra året, säg att papperstidningen hade intäkter på 1,8 miljarder och webben 60 miljoner. Då är det klart att mitt fokus är på papperstidningen. Om det ser ut så borde förmodligen 99 procent jobba här och 1 procent här. Egentligen är det väldigt många som jobbar med det här väldigt lilla.

– Jag tycker att man ska lägga rimliga resurser på nätet. Webben är jätteviktig, men jag tycker inte att vi ska använda den som en kanal för att publicera alla papperstidningens artiklar gratis.

Så det blir mindre material från pappret?

– Absolut

Blir det ingenting?

– Ja, det går mot ingenting. Sedan finns det alltid undantag, det kan finnas servicematerial som läsarna efterlyser, och viss instrumentell journalistik.

Är det ett framgångsrecept du tar med från Di?

– Ja, läsarna ska uppleva att det är en skillnad mellan papperstidningen och nätet. Den skillnaden är idag otydlig och marginell på Dagens Nyheter. Då tror jag att det är väldigt svårt att ta betalt.

Vilket material passar var?

– I papperstidningen har du analys, fördjupning och nyhetsvärdering medan nätet ger enkelhet, snabbhet, och översikt.

Det verkar som att du har åstadkommit en stor förändring på Dagens Nyheter, innan du ens har börjat, en mental förberedelse i alla fall?

– Det är lite det jag upplever, att det funnits ett visst vakuum när det gäller ledning, riktning och tydlighet, och att det funnits förväntningar på förändringar.

Men det har ju också funnits mycket fruktan?

– Ja, men det är ju, branschpress.

Men du har inte tyckt att det har varit jobbigt?

– Det är både bra och dåligt att det finns förväntningar. Det var någon som sade att en del kanske blev lättade idag om de väntat sig värre besked.

Kan det bli mer neddragningar på redaktionen?

– Ja, det gäller alla avdelningar på hela tidningen, det går aldrig att utesluta neddragningar.

Vad har du för mål, hur vet du om du lyckats?

– I mitt uppdrag ligger att Dagens Nyheter ska vara lönsam på lång sikt. Det betyder inte att den ska dröja länge innan organisationen blir lönsam, utan att den ska vara lönsam under lång tid. Men jag har inte lyckats om vi har 20 000 prenumeranter och kommer ut en gång i veckan. Vi ska fortfarande vara den viktiga tidning vi är idag.

Ska Dagens nyheter vara ett lönsamt företag redan nästa år?

– Ja, det hoppas jag

Hur tänker du kring inriktningen för Dagens Nyheter, vill du ändra den på något sätt?

– Nej, de tre starka benen, kultur, opinion och utland ska fortsätta att utvecklas. Dagens Nyheter ska som enda tidning i Sverige fortsätta ha ett korrespondentnät runt om i världen. Dagens Nyheter ska varje dag sätta agendan för det politiska, samhälleliga och kulturella samtalet. Läsarna ska verkligen känna att Dagens Nyheter vill något, att vi driver frågor och inte bara speglar dem.

– Sen är det otroligt viktigt att vara nyhetsledande varje dag, det är hela vårt existensberättigande som dagstidning. Vi kan inte ha stora avslöjanden varje dag, utan det handlar om drivkraften att vilja vara först med att berätta någonting för läsarna.

Vad tycker du är roligast med det nya jobbet?

– För mig personligen är det att ta steget från ekonomijournalistik till mer allmän journalistik, som jag tror passar mig jättebra. Sedan är det spännande med ny arbetsplats, och nya kollegor.

Vad ska du börja med?

– Det finns otroligt många saker att hugga in i, men jag vill verkligen hålla på med tidningen nu. Imorgon ska jag gå på första nyhetsmötet halv nio och andra halv tio, det vill jag verkligen göra varje dag. Det är då man ser och hör och förstår.

Axel Andén

axel.anden@almatalent.se

Dela artikeln:


Dagens Medias nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.