Behövs det alkolås för Twitter?

”I dag är det så lätt att gömma sig bakom att nätet är så himla modernt och att vi har fått helt nya publicistiska regler.” skriver Amelia Adamo på Newsmill. Och visst är det ett regellöst landskap där deltagarna testar sig fram, men Fredrik Virtanen har i alla fall skrivit i eget namn på en sajt som vem som helst kan gå in på.

Just denna öppenhet är orsaken till att Amelia Adamo fått nys om skvallret och kunnat bemöta det, som Sigge Eklund påpekar i sitt inlägg på Newsmill. Hade det spridits med något äldre kommunikationsmedel, säg en stängd e-postlista som den omtalade Elit-listan, hade möjligheterna varit betydligt mindre.

Jan Helin skriver ”Gud ska veta att Virtanen varit ”buspojke på natten” även i tjänsten. Skillnaden är att buset då filtreras genom en redaktör och slutligen ansvarig utgivare.”

Jag kan tänka mig ett antal andra tillfällen då det en journalist säger går rakt ut utan filter och redaktörer: direktsänd tv, direktsänd radio, paneldebatter, chattar. Den som använder Twitter måste förhålla sig till vad det är, en filterlös direktsändning som arkiveras. (det går visserligen att radera sina meddelanden, men allt som är det minsta kontroversiellt skrämdumpas med få undantag av någon kvick person)

En av kommentatorerna på The real mymlan ställer frågan om det verkligen är twitterkulturen som är problemet, och inte alkoholkulturen.

Google har tagit fram ett alkolås för Gmail för den som vill undvika att skicka fyllemail. Kanske behövs det en sådan funktion även för Twitter?