Ahlberg/onsdag: Ta hand om presstödet, TU

Kovändningen i presstödsfrågan har kvaddat regeringens/kulturdepartementets trovärdighet.

Att man ska kunna ”försvara” presstödet saknar rimlighet.

Den nya argumenteringen flyttar frågan tillbaka två år: den svenska ståndpunkten är att presstödet dels är ett existerande stöd som följt med in vid EU-inträdet, dels att det inte strider med fördraget.

Två års samtal – i realiteten förhandlingar – med kommissionen har handlat om något annat. Båda parterna har uppenbarligen varit överens om att presstödet inte är kompatibelt, förenligt, med fördraget.

Hur ska kommissionen handskas med Sveriges nya position?

Om kommissionen säger ja och amen har man underkänt sin egen analys av fördraget och hur statsstöd ska vara utformade. Inget har ju hänt i sak.
Därför talar allt för att kommissionen inte kommer att kovända.

Då kommer kommissionen att få hålla i yxan och driva igenom förändringarna av presstödet i linje med det som Sverige tidigare godtagit, om det så krävs via EG-domstolen.

Vad betyder det? Storstadsstödet bort. Dessutom är det väl fullt möjligt att kommissionen hävdar sin gamla förhandlingsposition, att storstadsstödet ska avvecklas på två år.

Och vad händer med återbetalningsskyldigheten? Det är väl realistiskt att tänka sig att Sverige försvagat sin position väsentligt. En förändring av stödet i strid med kommissionens från 1 januari lär inte ses med blida ögon med tanke på att Sverige varit med på noterna tidigare.

Regeringen representerad av Lena Adelsohn Liljeroth har ställt till det fullständigt för sig, men priset kommer ett antal av branschens företag att få betala.

Om faran av att bli beroende av politiska beslut har mycket sagts genom åren. Att säga ”vad var det vi sa” leder ingen vart idag.

Men, istället för att vänta på haveriet kan branschen ta frågan till sig. Tidningsutgivarna har hittills fått passa i presstödsfrågan, den har i stort sett varit omöjlig att diskutera inom organisationen så länge stödet funnits.
Nu är den inte längre en partipolitisk fråga i praktiken. Som den utvecklades under de senaste två åren är framför allt Schibsted, Bonniers och Skånska Dagbladets ägare berörda.

Med Tidningsutgivarnas ledning som processledare borde företrädare för de mest berörda sätta sig i ett förutsättningslöst arbete: hur gör vi det här till en branschangelägenhet, hur utvecklar/avvecklar vi presstödet tillsammans. Ta med reklamskatten som en faktor – med sikte på att branschen ska slippa utsättas för statsmaktens förödmjukande dribbel år efter år.

Lyckas man finna en väg – idéer om hur det skulle kunna gå till saknas inte – vore det en enorm vinst för mediebranschen.

mvredaktion