– Vi har konstaterat att polisen utreder om det är en ny ”laserman”, och självklart gör vi därmed samma parallell till 90-talsdåden som polisutredarna spekulerar om. Men det är viktigt att också påminna sig om att vi ännu inte vet motiven till Malmö-händelserna, säger Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen.

På Sydsvenskan har man har tvärtemot kvällstidningarna valt att inte kalla skytten för ”den nya lasermannen”, något som tidningens chefredaktör Daniel Sandström motiverar med att man inte vet tillräckligt mycket om motiven än.

– Detta är en teori bland flera och att använda termen skulle slå fast något som vi i dag inte riktigt vet tillräckligt mycket om. Samtidigt kan vi i olika sammanhang förstås dra paralleller till Lasermannen och hans brott, det är självklart en given jämförelsepunkt, säger Daniel Sandström.

Även DN.se har valt att inte kalla gärningsmannen för en ny laserman.

– Det är inte orimligt att dra paralleller. Vi intervjuade Gellert Tamas och han berättade att han ser stora likheter med händelserna på 90-talet. Men jag tycker att man ska vara försiktigt med att dra förhastade slutsatser om vad det är som händer i Malmö, säger Björn Hedensjö, redaktionschef på DN.se.

Det var under förra veckan som polisen gick ut i medierna och talade om sambandet mellan skjutningarna. Då hade skotten redan pågått i flera månader. Att det dröjt så länge innan någon vågade nämna ordet ”laserman” beror på vem man frågar.

– Vi skrev faktiskt om det här i juni och redan den 10 juli hade vi rubriken "Polisen befarar en ny laserman”, så till skillnad från flera andra medier har Expressen rapporterat långt innan polisen lät kalla till presskonferens, säger Thomas Mattsson.

Daniel Sandström på Sydsvenskan är av en annan åsikt.

– Innan polisen gick ut med sina uppgifter såg vi inget samband mellan skjutningarna. Det är heller inget man vill spekulera kring, av givna skäl, säger Daniel Sandström.

Att det finns en risk för att publiceringarna kan bli en källa till vidare inspiration för skytten är en fråga som många är överrens om. Hur man hanterar det ur publicistisk synpunkt är däremot en annan femma. Thomas Mattsson menar att medierna ska vara konsekvensneutrala, men att alla ansvariga utgivare ändå beaktar konsekvenserna av det som publiceras.

– Debattörer som ifrågasätter om medierna funderar kring vilken påverkan publiceringarna får framstår som en smula naiva, eftersom medierna hela tiden gör sådana bedömningar oavsett om det handlar om pyromaner eller seriemördare eller någon annan okänd gärningsman, säger Thomas Mattsson.

Även Daniel Sandström menar att publiceringarna är värda risken.

– Vi måste utgå från allmänintresset, det är för Malmöborna vi skriver. Det är deras frågor och oro vi måste svara på, säger Daniel Sandström.

Dagensmedia.se har sökt Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet, och Lena K Samuelsson, chefredaktör på SvD.