- Det går inte att komma vart femte år och tro att folk ska vara intresserade, säger Christian Ekström, konsult på Sund Kommunikation.

Han tror att den viktigaste orsaken till ointresset hos de svenska väljarna är att partierna är för dåliga på att kontinuerligt kommunicera och lyfta fram vad som är bra och dåligt med EU och varför vi är med. I stället väljer de att fokusera på partiets nationella kärnfrågor för att inte ge väljarna mer än de kan hantera.

- Det leder till en stor okunskap och folk vet inte vilka beslut som fattas i EU. Om de nu tycker att det är viktigt borde partierna tydligare förklara fördelarna, säger han.

Dessutom menar Christian Ekström att intresset för EU inte ökar när Bryssel fortfarande betraktas som en avstjälpningsplats för åldrade politiker.

- Att socialdemokraternas toppnamn bland kandidaterna är Marita Ulvskog är inte för att hon är så omåttligt populär, utan det är för att skicka henne på en välbetald reträttpost. Det går nämligen inte att göra alla till landshövdingar, säger han.

Jean-Daniel Maurin på Westander PR ser tre uppenbara svagheter och kommunikativa problem som bidrar till det låga intresset för EU-parlamentsvalet: Bryssel känns långt borta, vi förknippar Bryssel med byråkrati med krav på raka gurkor och andra saker som upprör den svenska folksjälen och Bryssel upplevs som odemokratiskt.

Han tycker inte att det är de svenska partiernas främsta uppgift att skapa ett ökat intresse för EU, utan snarare att det är ett problem som parlamentet och kommissionen borde ta tag i.

- Först när det finns ett intresse, när folk tycker att EU spelar roll, då blir frågan hur de olika kandidaterna ställer sig intressant, säger han.

Jean-Daniel Maurin föreslår bland annat en årsbok där alla parlamentarikernas inflytande framgick. Vilken roll var och en har spelat under året skulle sedan kunna kommuniceras på för hemlandet och därmed knyta Bryssel närmare den lokala nivån. Där spelar även svensk media en stor och viktig roll som kanal.

- Då kan media lättare lyfta fram vad EU har betytt för till exempel Skåne i konkreta siffror. Hur mycket får de för pengarna som läggs in? Media borde också användas för att lyfta miljöfrågor som kommer att spela en väldigt viktig roll framöver. Nästan var tredje svensk prioriterar idag miljöfrågor och det kan bara hanteras på EU-nivå, inte nationellt, säger han.

I den situation som nu råder, men bristande intresse och okunskap är medietränaren Paul Ronge övertygad om att det vinnande receptet för att få väljarnas röster i det stundande valet är att verkligen ta ner det på en personlig nivå. Han tar Feministiskt Initiativs Gudrun Schyman som ett exempel på någon som lyckats med just det.

- Hon driver en helt överlägsen personvalskampanj. Hon twittrar, svarar på inlägg, åker runt i Sverige, syns i tv. Hon använder alla instrument som finns tillängliga. Och hon är tydlig, folk måste veta vad det är de röstar på. Gudrun ska till Bryssel och röra om i gubbetablissemanget. Hon har förstått vikten av en tydlig sakfråga. De kandidater som vill med till Bryssel men inte kommit igång ordentligt med sina personvalskampanjer måste göra det nu. Och de måste gå in med full kraft för att vara med och ha någon chans.

Christian Ekström på poängterar inte minst vikten av att Socialdemokraterna och deras kandidater kommer igång ordentligt och lockar väljare till vallokalen den 7 juni.

- I det läget de befinner sig i måste de bevisa att de är starka och kan göra att bra val. Jag gissar att de kommer att lägga mycket krut de närmsta månaderna för få ett bra resultat, säger han.