Rättegången mot Bredbandsbolaget avslutas

2016-12-08 15:01  

Bredbandsbolaget friades i tingsrätten – i dag avslutas förhandlingarna i patent- och marknadsdomstolen som troligen blir sista instans.

Det var för drygt två år sedan, i november 2014, som en rad musik- och filmbolag tog Bredbandsbolaget till domstol med kravet att bolaget ska tvingas blockera kundernas tillgång till privatsajterna Swefilmer och The Pirate Bay.

Bakom stämningsansökan står skivbolagen Universal Music, Sony Music och Warner Music tillsammans med Nordisk Film och Svensk Filmindustri. Även den svenska tv-branschen står bakom kraven, via Film- och tv-branschens samarbetskommitté.

Enligt dessa skulle Bredbandsbolaget kunna göras medskyldiga till brott som deras kunder begår genom att inte stoppa tillgången de olagliga streamingssajterna.

– Vi är stämda för ”medverkan till brott”. Blir vi fällda kommer det att finnas prejudikat för att alla svenska internetoperatörer omfattas, säger Jonas Jegerborn chef för bredband och tv på Telenor Sverige och fortsätter:

– Prejudikatet skulle också innebära att operatörerna tvingas införa en självrannsakan: övervaka innehåll, bedöma vad som är olagligt och i slutändan blockera det material som kan vara brottsligt. Det betyder att operatörerna blir de som ska avgöra vad som är brottsligt. Något som går tvärtemot internets grundläggande principer och som skulle kunna få dramatiska konsekvenser i Sverige.

Tingsrätten godkände dock inte kraven, och friade Bredbandsbolaget i tingsrätten i november förra året.

Vid en bedömning av de samlade omständigheterna blir tingsrättens slutsats att B2 Bredbands (Bredbandsbolaget, reds anm) verksamhet i dess helhet är att anse som socialt adekvat trots förekomsten av andras brott mot upphovsrätten. B2 Bredband har därmed inte i objektiv mening medverkat till dessa intrång i rättighetshavarnas upphovsrätt”, skrev Stockholms tingsrätt i domen.

Domen överklagades och under året har processen tagits upp igen i patent- och övermarknadsdomstolen.

I dag avslutas huvudförhandlingarna och domen väntas i början av nästa år. Enligt Bredbandsbolagets chef Jonas Jegerborn blir patent- och marknadsdomstolen troligen sista instans i målet, eftersom det inte är sannolikt att Högsta domstolen tar upp det.

Detta eftersom två villkor måste uppfyllas: Dels att patent- och marknadsöverdomstolen medger att man får överklaga, dels att Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd.

Dömer domstolen till motparts fördel betyder det, enligt Per Strömbäck, sakkunnig digitala näringsfrågor, Film- och tv-branschens samarbetskommitté, att EU-direktivet inte är korrekt implementerat i Sverige som i resten av Europa

– Då ligger vi efter vår omvärld och i så fall måste lagstiftaren se över implementeringen. Det här handlar ju om ett EU-direktiv från 2001 som säger att rättighetsägare kan begära hjälp av internetleverantören. Och det ska ske genom domstolsbeslut. Reglerna finns sedan länge i resten av Norden och i många andra EU-länder, säger han.

Vad är det som försvårar implementeringen i Sverige när det fungerat i andra länder?

En av de stora frågorna har varit ordet ”medverkan” som finns med i den svenska implementeringen av direktivet. En central fråga i Tingsrätten var vad ”medverkan” innebär i det här fallet. Bredbandsbolaget menar att en strikt tolkning innebär att de skulle kunna göras ansvariga för alla möjliga brott som begås på nätet. Men det är inget vi önskar. Direktivet gäller upphovsrättsintrång, inget annat, säger Per Strömbäck, sakkunnig digitala näringsfrågor, Film- och tv-branschens samarbetskommitté.

Jonas Jegerborn:

– Finns prejudikat att fällas för medverkan? Vad är det då som säger att det enbart omfattar upphovsrättsbrott och inte andra brott på internet?

I ena vågskålen vilar således ordet ”medverkan”. I andra vågskålen faktumet att svenska domstolar är skyldiga att följa EU-lag. Finns en konflikt mellan den svenska implementeringen och EU-direktivets krav kan domstolen tvingas underkänna implementeringen.

Men det handlar också om att svensk lag i många avseenden skiljer sig från andra EU-länder – och därmed försvårar implementeringen av EU-direktivet.

– I till exempel Norge kan en rättighetsägare, om den anser sig vara utsatt för intrång, gå till en myndighet som gör en bedömning. Sedan ålägger domstol operatörer att blockera en viss sajt. Det krävdes en lagändring för att få igenom det och som svensk lag ser ut nu, är det inte möjligt att göra så i Sverige, säger Jonas Jegerborn och fortsätter:

– Vi anser också att det är väldigt olyckligt att medieföretagen driver på oss och inte utvecklar sina affärsmodeller i stället. Ta illegal musiknedlaggning som exempel, som i princip upphörde i kölvattnet av Spotify. Filmbranschen är mycket mer konservativ, man går på ganska trubbiga medel och väljer att stämma oss istället.

Per Strömbäck säger att de hoppas få hjälp av leverantörerna på samma sätt som annonsörerna hjälpt till med att frångå de olagliga sajterna.

– Bristen på samarbete gör att Sverige ligger efter. Vi önskar få hjälp av internetleverantörerna att minska illegal spridning, därför är vi i domstolen. Exempelvis har Sveriges Annonsörer tagit egna initiativ för att undvika att medlemmarnas annonser hamnar på olagliga sajter. På många håll i Europa samarbetar internetoperatörer och rättighetsägare för att minska illegal spridning. Vi vill att själva systemet utvecklas, att det ska bli lättare att göra rätt och svårare att göra fel. En bättre fungerande digital marknad innebär fördelar även för den som vill starta och driva lagliga tjänster, men som i dag hotas av olaglig konkurrens.

Viktor Ek

Kristin Djerf

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

ANNONS

Åsikter & debatt