Presstjänsterna om falska pressmeddelanden: "Svårt att skydda sig"

2014-04-04 06:45 Pär Ullrich  

Problemet med falska pressmeddelanden har ökat, menar somliga. Detta kan leda till svårigheter för distributörerna.

Musikhjälpen ska sändas från torget i Gävle, ett kommunalråd i Umeå kallar en SVT-reporter för ungjävel, Fingerprint Cards köps upp, Viacom startar kattkanal och Reggaefestivalen – som den senaste tiden arrangerats i Furuvik – ska komma tillbaka till Uppsala.

Informationen ovan utgör bara toppen av ett isberg med falska pressmeddelanden som skickats ut under det senaste året. Bara för några veckor sedan drog TT tillbaka en artikel efter att det framkommit att de lurats av ett falskt pressmeddelande, rapporterade tidningen Journalisten.

Magnus Persson, nyhetschef på TT, uppger i artikeln att fenomenet med falska pressmeddelanden blivit allt vanligare.

Cision och Mynewsdesk är två av många aktörer som distribuerar pressmeddelanden till den svenska journalistkåren. För Dagens Media berättar de om svårigheterna att skydda sig mot bedragare, hur förtroendet på sikt riskerar att urholkas, och att problemen sträcker sig längre än till presstjänsterna.

Alexander Mason är sälj- och kommunikationsdirektör på Cision, och han menar att de – i sin roll som distributörer – inte vill inkräkta på kundernas handlingsutrymme.

– Vi läser inte alla pressmeddelanden som skickas ut via oss. Kunderna har köpt en lösning, och vi vill vara en länk mellan våra kunder och journalisterna, inte ett filter, säger han till Dagens Media.

Att försvara sig mot falska meddelanden är svårt, menar Alexander Mason. Det kan också leda till att förtroendet för tjänsterna minskar, menar han.

– Att skydda sig mot brottsliga handlingar och osanningar är svårt, men vi vet ju vilka kunder vi har registrerade. Falska meddelanden kan drabba oss på samma sätt som människor som spammar journalister med för mycket information kan drabba oss. Men vi har alltid en nära dialog med våra kunder om att inte missbruka verktygen.

Som Dagens Media berättat om i flera artiklar så skickade Comedy Central, via Cision, ut ett pressmeddelande angående en katt-tv-kanal. Pressmeddelandet visade sig vara en bluff, ett för tidigt aprilskämt, som skickats ut den 31 mars.

I höstas distribuerade Cision ett pressmeddelande vars information gjorde gällande att Samsung lagt ett bud på bolaget Fingerprint Cards. Bolagets aktier sköt i höjden och ökade med 50 procent i värde innan bluffen avslöjades och handeln stoppades.

Pressmeddelandet skickades ut av en person som uppgav sig för att vara vd för Fingerprint Cards, men så var alltså inte fallet. Fingerprint hotade med rättsliga åtgärder och händelsen mynnade ut i att Ekobrottsmyndigheten startade en utredning i jakt på förövaren.

– I det fallet var det en person som utgav sig för att vara någon annan som skickade ut pressmeddelandet. I fallet med kattkanalen handlar det om rätt avsändare, som även är en betalande kund, säger Alexander Mason och belyser skillnaden mellan det misslyckade aprilskämtet och Fingerprint-bluffen.

På presstjänsten Mynewsdesk har man inte upplevt en ökning av bluffmakeriet. Bolaget distribuerar enligt uppgift omkring 250 pressreleaser dagligen via sin sajt.

– Det blir en hel del information. Ibland kommer det bluffmakare som försöker registrera sig hos oss, och det har självklart hänt någon gång att det skickas ut felaktigheter, men vi ser ingen ökande trend. Vi är duktiga på att stoppa falska aktörer, säger Carl Jacobsson, Sverigechef för Mynewsdesk, till Dagens Media.

Precis som Cision vill inte Mynewsdesk lägga sig i själva innehållet i informationen. Istället satsar de på att kontrollera aktörerna som använder sig av deras tjänster.

– De företag och organisationer som ansöker om att skicka ut information via oss skickar in förfrågningar, och då har vi en avdelning som gör en kvalitetsmätning av nya användare. Men det kan ju visa sig att det kommit igenom en bluffmakare ändå, och då kollar vi såklart upp det i efterhand, säger Carl Jacobsson.

Han uppger även att tjänster för pressmeddelanden tillhandahålls av seriösa aktörer, och att frågor om minskat förtroende snarare bör riktas åt andra håll.

– Generellt så är det nog webben som verktygslåda för kommunikation i sig som kan ifrågasättas. Det finns såklart de som vill sprida innehåll via webben med en suspekt avsändare, eller ingen avsändare alls. När det gäller pressmeddelanden så handlar det ofta om seriösa organisationer som vill förmedla information, och vi har väldigt bra koll på att det går rätt till i de allra flesta fall.

Pr-veteranen Tomas André, delägare i byrån Kommunicera och styrelseledamot i Svenska PR-företagen, för in problematiken med falska pressmeddelanden i hur media – i den nya snabba tidsandan – arbetar med information och källkritik över lag.

– På grund av det snabba tempot så hinner inte journalisterna alltid tillämpa den källgranskning som behövs. Jag vet inte om fenomenet med falska pressmeddelanden är vanligare idag, men oavsett så är det journalisterna som till syvende och sist måste kontrollera tillförlitligheten i sin information, säger han till Dagens Media.

Tomas André tycker inte att presstjänsterna ska skuldsättas när det kommer till frågor om informationens sanningshalt.

– Nej, det är svårt att lägga allt på deras bord. Journalisterna måste kontrollera informationen som inkommer, medan distributörer av pressmeddelanden och annat måste kontrollera vilka deras kunder egentligen är, och att informationen som ska skickas ut verkligen kommer från rätt avsändare, säger han.

Hur bör en sådan kontroll se ut?

– Det kan kontrolleras genom olika inloggningar och andra system, eller kontrollsamtal till kunderna vilket man ofta tillämpade förr i tiden. Kontroller är ju särskilt viktiga om det rör sig om information om ett börsnoterat företag.

I slutänden verkar det råda delade meningar om huruvida falska pressmeddelande som företeelse har ökat. Tomas André uppger emellertid att en eventuell ökning potentiellt sett skulle kunna skada distributörerna som tillhandahåller information till journalistkåren.

– Ja, det är ju självklart. Om problemet ökar så är presstjänsterna inte längre den garant som de ska vara. Så visst kan det påverka även deras förtroende. Men jag vill ändå understryka att man inte kan begära en kontroll av informationen som sådan. Däremot kan man begära en kontroll av avsändaren, och att den verkligen är personen eller företaget som den utger sig för, säger han.

Pär Ullrich

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

ANNONS

Åsikter & debatt