"Kommunikationschefens position hotad"

2016-10-18 09:30  
Carsten Carlsson är Medie- och kommunikationsexpert på H+K Strategies Sverige.

DEBATT. När näringslivet tappar sitt intresse att lyssna på dem som bäst förstår kommunikation förlorar ämbetet sin makt, skriver Carsten Carlsson på H+K Strategies Sverige. Han ser fyra faktorer som påverkar kommunikatörens roll.

I näringslivet kämpar kommunikationschefen hårt om vd:s gunst, som många gånger hellre vänder sig till sin ekonomichef, marknadschef eller jurist gällande företagets vägval. I detta finns en fara. När näringslivet tappar sitt intresse att lyssna på dem som bäst förstår kommunikation förlorar ämbetet sin makt. Förlusten drabbar dock inte bara branschen, den får konsekvenser för näringslivet och samhället i stort.

Kommunikationschefens ibland svaga position är tyvärr till viss del skapad av vår egen bransch. Problemet är mångfacetterat och sällan adresserat av enskilda aktörer eller branschorganisationer. Även om exempelvis marknadschefen har ledningens öra så är det inte alltid det strategiska örat, men örat likaväl. Marknadspositionen har också en längre och tydligare position i näringslivet men pendlar naturligtvis även den från färgglada broschyrer till strategiska, genomgående och konsekventa varumärkesresor. Kommunikationsbranschen, emellertid, står och stampar och når inte lika ofta framgång i sin ambition att få ökad respekt bland näringslivets högsta chefer.

Jag ser fyra faktorer som påverkar kommunikatörens position:

Kunskap om företagsekonomi - Kommunikationsbranschens representanter saknar till delar kunskap om komplicerade företagsekonomiska situationer, konsekvenser eller händelseförlopp. Kort sagt – hur ett företag fungerar. Detta har sin grund, till viss del i alla fall, i de svenska kommunikationsutbildningar där kunskap om näringsliv, ekonomi, företagande eller liknande lyser med sin frånvaro. Detta märker vi bland annat i olika rekryteringar då exempelvis studenter från Handelshögskolan har ett tydligt försprång jämfört med alla de olika kommunikations- (PR/Kommunikation) utbildningar som finns i Sverige.

Kort karriärstege - Vår bransch, i det här fallet PR-branschen, har kanske inte svenskt näringslivs kortaste, men en kort karriärstege. Samtidigt som vi rådgör om börsnoteringar, företagsförvärv, allvarliga kriser, digitala strategier, varumärkesförflyttningar och andra kvalificerade områden har vi som helhet en oförmåga att etablera en bransch där senior rådgivare inte är en person med ett till två års erfarenhet. PR-branschen blickar gärna avundsjukt mot affärsjuristernas arvoden men bortser ogenerat från den långa resa varje jurist måste genomgå för att blir partner hos någon av de större byråerna inom exempelvis affärsjuridik.

Empiriska data - En annan brist är vår oförmåga att förmedla empiriska data och konsekvensberäkningar som kan vara till stöd för en ledningsgrupp i beslut. Vid ett förvärv, som exempel, och därmed en företagsbesiktning, due diligence, är bland annat de ekonomiska och juridiska parametrarna fundamentala i informationsinsamlingen. Ekonomiska beräkningar, kostnader vid ett förvärv, personalekonomiska konsekvenser, juridiska hinder och möjligheter har många gånger även referenser i finansvärlden eller i affärsjuridiken. Tyvärr lyckas kommunikationsämbetet sällan producera liknande referenser och tydligt leda i bevis konsekvenserna för ett varumärke eller de humanistiska implikationerna (kultur, ledarskap, tradition) vid ett förvärv.

Strategisk höjd - Kommunikationschefer, och ibland även kommunikationsdirektörer, har en tendens att detaljerat fördjupa sig i powerpointpresentationer, pressreleaser, Facebook-uppdateringar, fästen för namnskyltar som helt enkelt inte är värdigt rollen. Man lyckas alltså inte höja blicken och adressera frågor som rör ledningens strategiska mål. Och så länge yrkesrollen inte lyfter sig till en nivå som är i paritet med vad som strategiskt förväntas av en CxO-person lär bristen på respekt för ämbetet att bestå.

En världsbild i svart och utan ljuspunkter? Ljuspunkter finns och branschen har flera exempel på personer, organisationer och företag som har en starkt etablerad position i näringslivets eller det offentligas högsta skikt, ingen nämnd, ingen glömd. Goda exempel till trots så kan vi eller branschorganisationer som Sveriges Kommunikatörer och PRECIS inte blunda för en annan verklighet. Kommunikationsbranschen har en tydlig oförmåga att göra sin kompetens relevant och i nivå med vad som förväntas av en person som ska ha en given plats i en ledningsgrupp.

Samtidigt är kommunikation och förmågan att hantera kommunikation fundamental i att skapa konkurrensfördelar och framgång. Tappar näringslivet och det offentliga sitt intresse att lyssna på dem som bäst förstår kommunikationens kapacitet så förlorar förvisso ämbetet sin position, men förlusten är desto större för organisationens förmåga att nå framgång.

Carsten Carlsson, Medie- och kommunikationsexpert på H+K Strategies Sverige

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

ANNONS

Åsikter & debatt