Kalla Fakta: "Vad har egentligen Hanne Kjöller för människosyn?"

2013-09-30 10:25  

Kritiken mot Hanne Kjöller och hennes bok "En halv sanning är också en lögn" fortsätter. Nu skriver Kalla Faktas redaktion att Kjöller manipulerat fakta om deras program om H&M:s löner i Kambodja.

Föreningen grävande journalister fyller 25 år i år. Detta firas med ett jubileumsnummer av föreningens tidskrift SCOOP. I det färska jubileumsnumret publiceras ett utdrag ur journalisten Hanne Kjöllers bok ”En halv sanning är också en lögn”. I jubileumsskriften intervjuas även Hanne Kjöller om sin bok. I intervjun, som helt saknar kritiska följdfrågor, får Hanne Kjöller frågan om varför hon skrivit boken. Hanne Kjöller svarar: ”För att jag tycker att det är beklämmande hur journalister missbrukar sin makt. (…) Att det blivit okej att luras om storyn är tillräckligt bra.” Ändå är det exakt det Hanne Kjöller själv gör sig skyldig till i sin nya bok. Hon struntar i de enklaste av faktakollar för att framställa en bild som passar hennes egna syften. De senaste dagarna har flera exempel, från olika redaktioner, uppmärksammats. Här är ytterligare ett exempel. Det handlar om ett reportage om H&M som sändes i TV4:s Kalla fakta i oktober 2012.

   Vårt Kalla fakta-reportage avslöjade de usla lönevillkoren för kambodjanska sömmerskor som syr åt H&M och andra stora klädkedjor. Den låga lönen på bara cirka tre kronor i timmen gör att kvinnorna tvingas jobba omänskligt mycket övertidsarbete, vilket lett till massvimningar på textilfabrikerna.  Sömmerskorna får inte mat på bordet och tvingas skuldsätta sig.

  Trots upprepade påtryckningar från människorättsorganisationer och fackförbund vägrar H&M ställa krav på sina underleverantörer att de betalar ut en så kallad levnadslön.

   H&M:s VD Karl-Johan Persson hade tackat nej till att ställa upp på en enskild intervju och Kalla faktas reporter Jonas Alsgren tog då chansen att ställa frågor på en av bolagets kvartalsrapporter. 

   Kjöller antyder att vi agerat oetiskt då hon skriver att reportern ”nästlar sig in” på ett möte där H&M-chefen var närvarande.  Men Hanne Kjöller har inte ens bemödat sig med att ta reda på sakförhållandena. Ett kontrollsamtal till H&M eller Kalla fakta hade räckt för att ta reda på att vi  - liksom övriga presskåren – var inbjudna till presskonferensen.  H&M hade godkänt att vi filmade och alla journalister på plats erbjöds möjlighet att ställa frågor under den allmänna frågestunden.

    VD:n Karl-Johan Persson var märkbart irriterad över frågorna men besvarade dem. H&M erkänner till skillnad från Kjöller att sömmerskornas situation är viktiga frågor för bolaget. Kalla fakta ifrågasätter varför bolaget då inte agerar när konkurrenter tagit steg mot levnadslön.

   Men för Hanne Kjöller är Kalla faktas agerande att betrakta som ett rent effektsökeri. Hon skriver:  ”Man kan fråga sig vad företag ska ha sina pressavdelningar och kommunikationschefer till , när uppblåsta reportrar tycker sig ha rätt att för vilken skitfråga som helst få sitta ned med den högste chefen”.

    Kjöller anser alltså att vi borde ha nöjt oss med de svar vi fått från pressavdelningen och andra representanter för bolaget. Hennes uttalande vittnar om stor okunskap och en närmast naiv inställning till makten.  En bolags-VD som inte vill ställa upp på en intervju i en stor och uppmärksammad fråga gör ju det för att de saknar vettiga argument och för att de vill slippa besvärliga följdfrågor. God undersökande journalistik bör alltid sträva efter att söka svar hos de som är ytterst ansvariga, de som har makten att förändra.  I fallet med H&M har familjen Persson egen röstmajoritet i bolaget. Karl-Johan Persson är dessutom VD för bolaget och har därmed stor möjlighet att påverka sömmerskornas svältlöner. Det var med andra ord högst relevant att ställa frågorna i det sammanhang vi gjorde.

Utelämnad fakta?

   Kjöller låter också påskina att relevant fakta utelämnats i vårt reportage då hon skriver att det var ”åtskilligt som reportern glömde att berätta”. Som bevis för anklagelsen nämner hon att det i programmet aldrig sades att H&M inlett ett samarbete med IF Metall för att förbättra villkoren för de anställda hos underleverantörerna.    

   Men granskande journalistik handlar till skillnad från ledarsidor om att skildra en verklighet och inte framtida förhoppningar.  Även här hade Kjöller lätt kunnat ta reda på fakta. Projektet initierades av IF Metall.  När reportaget sändes hade det ännu inte startat.

   Undersökande journalistik handlar om att renodla en problemställning. Vi hade två frågor som vi ville besvara; kan sömmerskorna i Kambodja leva på sina löner? Varför vill inte H&M ställa krav på så kallade levnadslöner?  Det kravet hade flera av H&M:s konkurrenter skrivit in i sina uppförandekoder, men inte H&M - trots upprepade påtryckningar från människorättsorganisationer och fackföreningar.

En "skitfråga"

    Men kanske mest anmärkningsvärt är ändå att Kjöller anser att de kambodjanska sömmerskornas situation är en ”skitfråga”. Kjöller har förstås rätt att utrycka vilken åsikt hon vill, men uttalandet är anmärkningsvärt om man betänker att det kommer från en medarbetare på Dagens Nyheter med en stolt tradition av att verka för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är ett cyniskt uttalande och ett hån mot de unga sömmerskor som trots allt slit för H&M knappt har mat för dagen. Uttalandet väcker också frågan; vad har egentligen Hanne Kjöller för människosyn?

Jonas Alsgren, reporter på Kalla fakta

Fredrik Quistbergh, redaktör på Kalla fakta

LÄS OCKSÅ:

Så hanterar Kjöller kritikstormen 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Dagens Media.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Dagens Media eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Läs även

ANNONS

Åsikter & debatt