Den 25 mars äger Disruptive Media rum och ämnet är sociala medier och intäkter.

Sociala medier har ju hittills mest handlat om gruppbildning, virala effekter och relationer. Men det har inte handlat så mycket om intäkter. Ännu. Det beror möjligen på att företagen i första hand sett sociala medier som en ny uppsättning av kanaler för marknadsföring.

Till det har vi hela rörelsen för fri programvara och så förstås - piraterna. Vi har sett något av en hippiewebb växa fram, med slagord som fri kunskapsdelning, länkkärlek och crowdsourcing. Samtidigt förtvinar intäkterna och mediehusen knakar i sina fogar.

Inte ens megastjärnan Lady Gaga får mer än några korvören från Spotify och av de framgångsrika virtuoserna på den sociala webben är det bara några få som kan leva på sitt bloggande och sitt delande.

Men det finns ljusglimtar. Vi vänjer oss successivt vid mikrobetalningar på webben och utvecklingen på det här området har vi antagligen bara sett början på.

På webben vill publikerna inte stå för innehållets produktionskostnad, för i det massiva mediebruset upplever vi att vi betalar med vår uppmärksamhet. Men, det tycks som om vi blir allt mer benägna att betala för tjänster som sparar tid och som anpassats socialt just för oss.

Faktum är att vi aldrig har varit intresserade av att behöva stå för hela produktionskostnaden. Det är en tyst överenskommelse mellan medieproducenten och mediekonsumenten att den färdiga produkten stöttats av särintressen, må det vara annonsörer, uppgiftslämnare eller sponsorer.

Och när inte det har räckt till - statlig subventionering.

Kommer den här ekvationen att kunna gå ihop i framtiden? Den generella betalningsviljan för enskilda medier sjunker, men samtidigt ökar den totala mediekonsumtionen. Enskilda typer av intäkter minskar, men att distribuera digitalt kostar väsentligt mycket mindre.

Ett första steg vore att hitta en sund balans.

Hur mycket får till exempel en nyhet kosta att ta fram? Svaret är, att den enskilda nyheten måste generera större intäkter än vad den kostade att producera. Och här kommer det fina i kråksången; nyhetens intäkter måste stå i positiv korrelation till hur spridd den blir.

I dag fungerar nyhetsbranschen - och medieproduktionsbranschen i stort - i huvudsak tvärtom. Intäkter jagas för att täcka produktionskostnader istället för tvärtom och intäkterna skapas genom att spridningen av det producerade innehållet aktivt begränsas.

Omställningen för att komma bort från detta blir kännbar, men jag tror ändå att framtiden tillhör medieproducenterna. Hemligheten kan då komma att ligga i att ta en krona betalt av 100 personer ofta istället för 100 kr av en person sällan. I en sådan framtid kommer det att vara god affär att släppa innehållet fritt.

Jerry Silfwer, pr-konsult på Springtime och bloggare på Dr Spinn.