Sommarens åtal mot Röda Korsets före detta kommunikationschef, tillika Cancerfondens före detta informations- och insamlingschef har satt allmänhetens förtroende på prov. Dessa båda ideella organisationer lever ett utsatt liv och är i allra högsta grad beroende av allmänhetens förtroende för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.

Charity Rating anser att transparens är de ideella organisationernas nyckel till allmänhetens förtroende och att exceptionella händelser som detta åtal kräver full öppenhet. Vidare ställer vi oss frågan om det inte finns en större anledning för ideella organisationer att sträva efter hög öppenhet då de är så pass beroende av gåvor och bidrag från allmänheten.

För att öka genomlysningen, kring dessa båda organisationer, har Charity Rating under sommaren undersökt organisationernas interna rutiner. Syftet var att ge allmänheten svar på om dessa rutiner håller den kvalitet som vi anser att man skall förvänta sig av en professionell ideell organisation. Dessa undersökningar visar dock att transparensen är starkt skiftande även inom dessa, den ideella sektorns, allra största organisationer.

Röda Korset besvarade till fullo våra frågeställningar och tillhandahöll styrdokument så att vi kunde verifiera hur organisationens interna rutiner fungerar. Cancerfonden valde tvärt emot att inte besvara några frågeställningar och inte heller delge oss de relevanta styrdokument eller revisionsrapporter som kunde tänkas ge relevanta svar. Vi ställer oss frågan varför dessa organisationer agerar så olika inför samma frågeställning?

I sina svar hänvisar Cancerfondens till sin ISO 9001 certifiering och den kodrapport, framtagen av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII), som finns bifogad organisationens årsredovisning. ISO certifieringen beskriver att Cancerfonden har skapat, utvärderar och reviderar riktlinjer och processer för verksamhetens interna rutiner. Kodrapporten beskriver i vilka interna dokument som svaret på våra frågeställningar finns, men varken certifieringen eller kodrapporten besvarar i detalj våra frågeställningar kring hur den interna kontrollen och styrningen är uppbyggd och fungerar inom Cancerfonden.

Syftet med Frivilligorganisationernas insamlingsråds (FRII) kvalitetskod för insamlingsorganisationer är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som tillämpar koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt se till att det finns strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet. Cancerfondens implementering av kvalitetskoden visar dock att kodrapporten vid felaktig användning, tvärtemot sitt egentliga syfte, försämrar transparensen inom en organisation. Vad säger det givaren om innehållet i kodrapporten består av interna dokument? För att koden skall uppnå sitt syfte, att öka transparensen och öppenheten inom den ideella sektorn, krävs att användningen av koden omges av ett tydligare regelverk kring implementering och användning av kodrapporterna.

Vad beror det på att två av Sveriges största ideella organisationer, som till så stor del är beroende av medel från allmänheten, har så pass olika syn på öppenhet mot givaren?

Cancerfonden, vars omsättning till 100% består av privata medel, borde rimligtvis värna allmänhetens förtroende och följaktligen vara den mest öppna organisationen. Istället väljer organisationen att inte ge samma grundläggande insyn som Röda Korsets ger sina givare. Det borde vara en självklarhet för givare att få insyn i de verksamheter som man finansierar och vi har ingen förståelse för att svaren på våra frågeställningar skulle utgöra företagshemligheter för Cancerfonden. Denna uteblivna öppenhet är tyvärr inte unik för Cancerfonden men det är anmärkningsvärt att en av de största ideella organisationerna håller en så pass låg nivå av transparens.

En svensk intresseorganisation för den intresserade givaren har länge saknats, ett tomrum som Charity Rating ideell förening vill fylla. Under de senaste 4 åren har vi därför intagit rollen som diskussions- och motpart till den ideella sektorns aktörer, bransch- och kontrollorgan. Att intresserade givare organiserar sig ligger i allmänhetens, den ideella sektorns branschorgans och enskilda ideella organisationers intresse. Vi har kommit en bra bit på vägen och vår roll har för många aktörer gått från hot till möjlighet. När Rebecka Blomberg, pressansvarig på Cancerfonden säger till Realtid.se att ”Charity Rating har inte någon formell roll som granskare av den ideella sektorn” utrycker hon på sitt sätt just det hinder som vi behöver ditt stöd för att övervinna!

Du som givare till den ideella sektorn har en möjlighet att bestämma om det är organisationer med Röda Korsets öppenhet eller Cancerfondens slutenhet som skall dominera den ideella sektorn framöver. Om du som vi tror på att transparens bygger det ideella Sverige så behöver vi dig som medlem för att bygga givarens intresseorganisation. På www.charityrating.org/medlem.php kan du ansöka om medlemskap idag. Medlemsavgiften är 250kr/år och jag lovar dig att vi kommer kämpa för varenda krona!

De frågeställningar som Charity Rating ställt till Cancerfonden och Röda Korset är:

1. Hur ser organisationens struktur för upphandlingar ut? Vilka belopps- och funktionsgränser gäller och vem/vilka är ansvariga för vad?

2. Vilken kontroll, uppföljning och utvärdering av upphandlingar har organisationen och vem/vilka är ansvariga för denna funktion?

3. Vilken upphandlingsrätt innehar chefer inom organisationen och specifikt kommunikations-, informations- och insamlingschef?

4. Vilken attesträtt innehar chefer inom organisationen och specifikt kommunikations-, informations- och insamlingschef?

5. Hur sker uppföljning och kontroll av genomförda upphandlingar till ledningen?

6. Har ovanstående funktioner förändrats sedan tiden för Johan af Donners anställning hos er?

Charity Rating har även ställt följande kompletterande frågor till Röda Korset:

1. Hur ser processen kring framtagande av budget för upphandlingar och inköp ut? Vem är ansvarig, vilka underlag och estimat baseras budgeten på och hur sker verifiering innan beslut fattas?

2. Finns det en fastställd uppföljning och utvärderingsprocess för upphandlingar och inköp och om så är hur ser den ut och var beskrivs den?