Vi är många som följt debatten och rapporteringen kring den lobbykampanj som nu mest är känd som Primegate. Många har liksom oss känt både ilska och besvikelse.

De svar vi fått hittills av de ansvariga för projektet är genom en allt för välregisserad och välarbetad debattartikel. Tills vi har alla fakta på bordet är det därför svårt att dra några konkreta slutsatser om vad som faktiskt hänt i det här specifika fallet, men principfrågorna kring pr-branschen och dess förhållande till demokratin är ständigt högaktuella. 

Vi är trötta på svartmålningen av pr-branschen och vill visa på en annan bild, som vi dessutom tror är mer representativ än den som nu beskrivs i media.

De allra flesta pr-konsulter inte lämnar sin moraliska kompass och integritet vid byrådörrposten. Vi är många som snarare skulle beskriva vårt arbete som en möjlighet att få jobba med den ultimata kombinationen av professionell inställning och uppdrag vi står för och brinner för.

Det är inte ovanligt att människor som varit aktiva i politiken blir rådgivare inom kommunikation och påverkan, ibland som konsulter, ibland anställda kommunikatörer och informatörer, ibland som ledar- eller opinionsskribenter. Politik, i sitt praktiska utövande, handlar ju om att övertyga och påverka andra och de beslut som fattas.

Socialdemokratins duktiga kommunikatörer gick tidigare ofta ut i organisationssverige och jobbade där. Sedan något decennium har allt fler börjat arbeta som konsulter på PR-byråer. Men uppdraget är detsamma, få så stort genomslag för din uppdragsgivares synsätt som möjligt.

Vi som undertecknar är alla socialdemokrater som på olika sätt jobbat eller jobbar som kommunikationsrådgivare. Vi har reagerat på den bild som ges av hur pr-branschen arbetar med påverkan. Vi känner inte igen och tar avstånd från de metoder och arbetssätt som beskrivits.

Konsulterna beskrivs som kanalen för påverkan och inte som professionella rådgivare i kommunikation. Men det är inte på något sätt ett normalt arbetssätt för en kommunikationsrådgivare.

Det finns några undantag, Göran Persson är ett sådant exempel. Möjligtvis också Nordström i det här fallet, men det återstår att se. Vi använder vår kunskap om politiken, organisationen, beslutsvägar och vår fingertoppskänsla för politik i vårt arbete. Men vi som personer är inte kanalen för påverkansarbetet.

I uppdraget som public-affairskonsult, alltså PR-konsult i samhällssfären eller lobbyist, så ingår det ofta att få två olika intressegrupper att möta varandra och bygga allianser där man har gemensamma intressen. Det handlar om företag som upplever att de har svårt att komma i kontakt med beslutsfattare inom politik, myndigheter eller organisationer. Det handlar ibland om organisationer som har ett behov av att hitta partners i näringslivet eller andra organisationer. Konsultens uppgift är att underlätta dessa möten. Men den typen av brobyggande eller dörröppnande bygger helt och hållet på förtroende.

Därför är skildringen av hur påverkanskampanjerna mot socialdemokratin sett ut problematiska för alla som jobbar med denna typ av verksamhet. Förtroende kan aldrig byggas långsiktigt genom att gömma undan uppdragsgivare eller vara otydlig med vad ett samarbete syftar till. Alla parter har rätt att vara lika informerade.

Som kommunikationskonsult ska man akta sig noga för att bli sin uppdragsgivares röst inom ett parti eller annan förening, och definitivt inte i smyg. Det finns förstås flera skäl till detta.

För det första så gäller i normalfallet att det ligger i konsultrollen att stärka uppdragsgivarens varumärke, inte det egna. Men när det gäller opinionsbildning inom det demokratiska systemet så gäller det också att ha respekt för några grundläggande principer.

För det andra så bygger de svenska demokratiska organisationerna främst på ett individuellt medlemskap. Som konsult ska man inte upplåta sitt eget medlemskap till sin uppdragsgivare. Däremot kan man anvisa väga för uppdragsgivaren att nå medlemmar och medlemsgrupper. Medlemskapet är ett tillträdesprivilegium och branschens etiska normer är tydliga i detta fall:

”Konsulten får heller inte i sin yrkesutövning missbruka eventuella tillträdesprivilegier som han eller hon åtnjuter som folk- eller förtroendevald.”

I branschen etiska regler kan man också läsa:

Utöver detta ska PR-konsultföretaget uppträda hederligt och ärligt, samt i övrigt följa god affärssed. ??Ett PR-konsultföretag får inte avsiktligt vilseleda kring fakta eller de intressen företaget företräder. Att kontakta intressenter under falska förespeglingar är inte tillåtet.

Stämmer rapporteringen av Primegate har konsulterna inte bara begått övertramp i sin roll som socialdemokrater, utan också som pr-konsulter.

För det tredje är öppenheten och transparensen som allra viktigast i närheten av folk- och förtroendevalda. Om PR-branschens och dess uppdragsgivare manipulerar i demokratiska beslutsprocesser så skadar det tilltron till demokratins funktionssätt. Det kommer alltid att finnas utomstående påverkan från enskilda intressen i en demokrati, men de får aldrig bli osynliga för medborgarna.

Nu väcks debatten om lagstiftning för hur lobbyister ska få verka. Det är högst osäkert om det är rätt väg att gå. Säker är dock att även fortsättningsvis kommer personligt omdöme och integritet vara den främsta motvikten till den här typen av övertramp.

Joanna Mossberg, (s)-märkt konsult på Grayling

Magnus Ljungkvist, avgående (s)-pressekreterare och blivande konsult

Helena Söderlind Paues, fd konsult på Cohn & Wolfe och JKL