En diskussion är nivån på skatteuttaget. Den tenderar att ta för givet att resurser finns att beskatta. Nej, fokus måste riktas mot resursers skapande i ett hållbarhetsperspektiv. Det finns här flera vägar att gå: Hårt arbete, imitation och satsning på kvalitet är exempel på strategier.

Under senare år har dock ljuset riktats mot innovationsvägen. Problemet är att flera  forskningspolitiska aktörer i Europa missuppfattat vad som egentligen är innovationernas problem. Det gör att deras lösningar löser fel problem.

Innovation definieras ofta som nya produkter eller teknologier. De flesta forskningspolitiska miljarder har gått till detta. Men det speglar inte innovationsbegreppet korrekt. En innovation bör definieras som ”något radikalt nytt av betydelse – inom vilket område som helst – som vinner insteg i ett samhälle”. För det första kan innovation handla om långt mer än bara teknik och produkter – jämför ABBA:s musikframgångar.

För det andra räcker inte framtagandet av någon ny företeelse för att det ska kallas innovation. Ett primärt krav är att det nya ska ha originalitet. 90 procent av det som påstås vara innovation klarar inte den prövningen. Ett annat krav är att det nya originella konceptet (oavsett vad det är) måste vinna insteg i samhället om det ska kallas innovation. Att tala i termer av kommersialisering av innovationer blir därmed tautologi.

Vägen från uppkomst till insteg är svår och komplex. Det tog 100 år för cykeln. Instegsprocesser drivs av a) kundernas informationssökning och benägenhet liksom förmåga att anamma av det nya, b) omvärldsfaktorer och -trender samt c) marknadsförings- och kommunikationsförmågan hos de aktörer som förfektar innovationen.

Marknadsföring är därmed strategisk kunskap för att förverkliga innovation. Men det ämnet är inte definierat som ”strategisk forskning”. Inte heller är marknadsföring en ”strategisk satsning” i nuvarande innovationspolitik.

Ett lika allvarligt problem är att innebörden av marknadsföring är missförstådd. En aspekt, i ett innovationsperspektiv, är att övertyga kunder om att ta till sig det som är nytt och därmed speeda upp instegsprocessen. Men marknadsföring handlar också om att genom djupa analyser öka förståelsen för de tilltänkta kunderna eller användarna och att sedan, genom innovativa processer inrikta värdeskapandet så att nya koncept svarar mot önskemål och betalningsförmåga. Genuin tvåvägskommunikation bidrar alltså till att initiera framgångsrika innovativa processer.

Under seminariet ”mjuk konkurrenskraft” arrangerat av kommunikationsbyrån Prime den 27 augusti deltog forskningsminister Tobias Krantz. Han delade, som jag tolkar det, perspektiven ovan och det bådar gott. Om Sverige ska finansiera välfärden 2020 måste vi ompröva bilden av strategisk kunskap. Helt klart är att kommunikation är en av nycklarna för att lyckas med innovation.

Per Frankelius

Örebro universitet