Problemet med olaglig fildelning är större än någonsin. Allt fler människor laddar ned musik från andra fildelare utan att betala upphovsrättsinnehavaren. När det gäller äganderätten är min position glasklar: Den är grundläggande i en marknadsekonomi och måste skyddas. Tyvärr är det länge sedan ägarna till musiken hade chansen, att med de medel de använder sig av idag, stoppa illegal fildelning.

Det är oerhört svårt att få betalt för nedladdning av musik på Internet. På en direkt fråga säger sig de flesta människor vara beredda att betala, men väldigt få gör det i praktiken. Det visar all erfarenhet. Priset i sig verkar inte spela så stor roll. Det är helt enkelt för omständligt att betala och då väljer man det olagliga, men smidiga gratisalternativet. Risken att åka dit för att man olagligen laddar ned musik över Internet är dessutom försvinnande liten. Det är olyckligt när människor hamnar i en situation där de själva beslutar om vilka lagar de vill följa. Lagar som inte efterföljs urholkar respekten för rättsstaten och dess regler och förordningar i övrigt.

Listan över misstag gjorda i kampen mot illegal fildelning kan göras lång. Skivbolagen väntade för länge med åtgärder, satte in fel åtgärder, satte fel priser, gjorde det för omständligt för kunden etc. etc. Fokus har inte varit på konsumentens behov utan på helt andra saker. Det har varit en förödande strategi.

Allt fler människor får idag tillgång till bredband. SOM-institutet vid Göteborgs universitet rapporterar att en tredjedel av alla svenskar idag laddar ned musik illegalt. Vidare vet vi att ca 70 % av alla musikverk ägs av fyra stora globala bolag (Universal Music 25,5 %, Sony BMG Music Entertainment 21,5 %, EMI Group 13,4 % och Warner Music Group 11,3%) och att förtroendet för dessa bolag är skrämmande lågt, speciellt bland unga människor. Mönstret är liknande i hela världen. Sätter man samman dessa fakta ser man att nuvarande jakt på illegal fildelning har mycket gemensamt med Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna.

Det går inte att lagföra alla som bryter mot lagen om illegal fildelning. Dessa är idag alldeles för många. Skivbolagen måste istället inse att deras affärsmodell inte längre fungerar. Det går inte längre att i större omfattning sälja musik på Internet. Tåget har lämnat perrongen.

Men är det då kört för skivbolagen? Borde alla som vill kunna stjäla musik hur som helst? Skall det bli omöjligt att tjäna pengar på musik? Svaret är med största säkerhet nej på alla dessa frågor.

Nätet är fullt av exempel på företag som tillhandahåller gratistjänster. Tänk bara på alla gratis mejlkonton som finns. Microsoft och Google låter oss inte använda Hotmail och Gmail gratis av ren vänlighet. Dagstidningar låter oss inte läsa deras material på nätet för att de vill allmänbilda svenska folket. Naturligtvis tjänar de pengar och pengarna tjänas genom att sälja annonsplats.

Reklam på Internet har en fantastisk potential. Fördelen med reklam på nätet är att den går att rikta till varje enskild användare. Ingen vill betala för reklam som uppenbart inte når fram till den potentielle kunden. Det är ingen idé att lägga pengar på att försöka sälja köttbullar till veganer, eller hårspray till skalliga.

I TV och radio är felriktad reklam så gott som omöjlig att undvika. Alla får samma budskap i reklamavbrotten, men med Internet är det relativt lätt. En kvinna i 50-årsåldern får inte samma reklambudskap som en 22-årig man efter det att de har loggat in, trots att de är inloggade på samma hemsida samtidigt. Nyckeln är just att användaren måste logga in. Användaren uppger lite information om sig själv när denne loggar in första gången och ju mer information det krävs desto mer värdefull blir varje användare.

Fördelen med riktad reklam för användarna är att de slipper irriterande irrelevant reklam samt att de slipper betala för tjänsten de använder. Fördelen för den som säljer annonsplats är att de kan ta mer betalt för den totala reklamvolymen. Reklamplatsen är helt enkelt mer värdefull för annonsörerna.

Det finns redan idag många exempel på företag och enskilda personer som genom reklam tjänar pengar på att tillhandahålla gratistjänster på nätet. Om små och relativt okända företag kan tjäna pengar på internetreklam så kan även stora bolag göra det. Har man dessutom som de stora skivbolagen redan starka varumärken med miljontals potentiella användare och resurser nog att använda den insamlade informationen finns ofantliga pengar att tjäna.

Det är inte svårt att tänka sig att exempelvis EMI eller Universal med rätt utformade gratistjänster skulle kunna bli de mest besökta sajterna på Internet. Rätt skötta borde dessa hemsidor ha potentiella reklamintäkterna större än något mediebolag idag kan drömma om.

Om skivbolagen kan tillhandahålla en gratistjänst, lika bra eller bättre än de som finns idag, förstår jag inte varför någon skulle välja ett illegalt alternativ. Ett Illegalt alternativ där man inte vet vem avsändaren av musikfilen är och därmed inte om man riskerar att ladda ned ett virus. Att gratis låta fans ladda ned musik och reklamfinansiera detta är inget nytt, men hittills har det varit artister och band som har legat bakom och inte de stora skivbolagen.

Trots att det för alla borde vara uppenbart att det nuvarande systemet inte går att försvara gör skivbolagen inget konstruktivt. Trots att det är uppenbart att det går att tjäna pengar på ett reklamfinansierat system har inget skivbolag valt att gå den vägen. Trots att det finnas miljontals kronor att spara samt en miljövinst med tillhörande goodwill att göra på minimerad distribution av CD-skivor vill inget skivbolag ta steget. Varför?

Självklart är det inte mitt jobb att berätta för skivbranschen hur de skall sköta sina affärer. Förmodligen är just mitt förslag inte heller den ultimata lösningen. Ju mer jag har forskat och läst om möjligheterna att tjäna pengar på olika gratistjänster på nätet desto fler lösningar upptäcker jag. Det enda jag säkert kan säga är att dagens system inte fungerar.

I en marknadsekonomi måste den som vill tjäna pengar utvecklas när verkligheten förändras. Vågar man inte följa utvecklingen när verkligheten knackar på dörren så har man ingen framtid. Svenska staten skall därför inte göra skivbolagen en björntjänst genom att förgäves försöka försvara en förlegad affärsmodell utan istället uppmana dem att anpassa sig till verkligheten och på så sätt försvara upphovsrätten.

En lag som hårdare straffar de som trots allt bryter lagen är ingen dålig idé i sig, upphovsrätten måste försvaras. Problemet är bara att lagen allena knappast är lösningen då statens möjlighet att se till att den efterföljs är liten. De som ägnar sig åt illegal fildelning är alldeles för många med det system som finns idag. Ett legalt, användarvänligt och reklamfinansierat alternativ skulle medföra väsentligt färre lagbrytare och därmed en verklighet där staten faktiskt kan upprätthålla lagen.

Göran Montan är riksdagsledamot (m).