Kommer klimathotet att påverka hur reklamen utformas? Får vi se mindre av reklam och mer av "information", som under proggåren på 1970-talet då Brödinstitutet annonserade att "Socialstyrelsen vill att vi äter sex-åtta skivor bröd om dagen".

Det är inte osannolikt att reklamen delvis ändrar utseende. Klart är att många unga människor redan nu genomskådar traditionell reklam och vill ha ökad trovärdighet. Likaså säger sig åtskilliga av våra riksdagsmän, oavsett partitillhörighet, vara kritiska till reklam och efterlyser "mindre förförisk" och "oseriös" sådan. En del ropar också på förbud. Ungefär samma sak tycker folk i bekantskapskretsen.

Är det något att ta på allvar?

Reklamens roll är ju att få människor att reagera och agera. Detta samtidigt som en byrå, för att kunna göra effektiv reklam, måste förstå sin samtid, bland annat hur klimatförändringarna påverkar konsumtionsmönstren och reklamens tilltal.

Av det skälet bjöd vi in reklammotståndaren Nina Björk till en lunchträff på byrån. Nina är författare till feministpamfletten "Under det rosa täcket" och kolumnist i Dagens Nyheter, där hon ironiserar över "konsumtionshysterin". (Expressens kulturchef Per Svensson har kallat henne för "den kulturkonservativa civilisationskritikens smartaste copywriter".) Hon har också skrivit förordet till en nyutgåva av Sven Lindqvists stridskrift "Reklamen är livsfarlig" som ursprungligen utkom 1957.

"Parasiterar på äkta känslor"

Uppflugen på en barstol i byråns kök, och med medarbetarna och en del kunder som åhörare, gick Nina Björk ut hårt:

- Ni på reklambyråerna är med och skapar vår samtid. Ni parasiterar på människors äkta känslor, som kärlek och lycka, för att tillfredställa vår längtan med varor som vi inte behöver. I västvärlden är vi sedan länge materiellt mättade.

- Reklamen utnyttjar även politiskt äkta känslor, som till exempel upprorsandan som finns i den moderna feminismen, och förvandlar den till reklam för underkläder.

Lite självironiskt konstaterade hon också:

- Ni har lyckats. Titta på den här klänningen som jag har på mig idag. Den köpte jag i somras trots att jag redan har 50 i garderoben.

Föga överraskande önskade hon ett samhälle utan reklam, där människors behov av olika varor bestäms "i demokratisk anda".

Trots sågningen kunde hon inte låta bli att visa nyfikenhet:

- Hur tänker ni som jobbar med reklam? Tänker ni som så, att hur ska vi lura dom den här gången?

Vi förklarade att vi är vanliga människor, som inte hyllar ohämmad konsumtion, men samtidigt föredrar ett samhälle som utgår från marknadsekonomi framför (Ninas) planekonomi.

Nina Björk tackade därefter ja till att vara med i ett idémöte för en kund.

Kanske kan hon lära sig en del av oss om varför man gör reklam, och vi av henne om hur man även bejakar reklamhatarna.

Svante Nybyggars är copywriter, ID kommunikation